Det tycks finnas ett aldrig sinande intresse för Maria från Magdala, åter aktuell genom storfilmen "Maria Magdalena".
Detta trots att hon knappast åtnjuter mer än en biroll i de kanoniska evangelierna.
Mest känd är hon kanske som den bibliska skökan, och – åtminstone på senare tid – som mor till Jesus barn.
Dessa två framställningar, som båda saknar stöd i de tidigaste källorna om Maria, har populariserats genom film- och bokskildringar: musikalen Jesus Christ Superstar, Scorseses Kristi sista frestelse och Dan Browns Da Vincikoden. Men vad vet vi egentligen om Maria? Hur, när och varför kom en av Jesus efterföljare att bli arketypen för den prostituerade kvinnan? Och vad säger de tidigaste källorna om hennes förhållande till Jesus?
I strid med allmän uppfattning finns det ingenting i de tidigaste texterna som indikerar att Maria skulle vara prostituerad. Vi har överhuvudtaget mycket lite information om Maria i de kanoniska evangelierna. Hon framställs som en av de kvinnor som följer Jesus och är den första som den uppståndne Jesus visar sig för.
Inom vissa kristna strömningar kom Maria snart att få en särställning. Eftersom Jesus visade sig för henne först, resonerade man, måste hon vara den han tyckte bäst om. Och kanske fick hon ta del av hemlig kunskap, okänd för de övriga lärjungarna.
Just detta tema bygger texten Marias evangelium vidare på. Marias evangelium är svårdaterad, men skrevs sannolikt någon gång under 200-talet. I denna text är Maria favoritlärjungen som får uppdraget att instruera de övriga.
Även Filips evangelium, som också brukar dateras till 200-talet, beskriver hur Jesus älskade Maria mer än de andra efterföljarna. Filips evangelium är den text som kommer närmast den moderna föreställningen om att Jesus och Maria skulle ha haft en kärleksrelation.
I en mycket fragmenterad passage kan vi läsa: ”Jesus kysste henne ofta på hennes […]. Även om kroppsdelen inte specificeras menar de flesta forskare att det är munnen som åsyftas och att kyssen ifråga är en oskyldig hälsningskyss.
Maria beskrivs också som Jesus ”partner.” Men med tanke på textens allmänt asketiska karaktär är det osannolikt att tidiga uttolkare förstod Jesus och Marias relation som sexuell.
Ett återkommande tema i tidiga kristna skildringar av Maria från Magdala är att hon står i rivalitet med Petrus. I Thomasevangeliet ber Petrus Jesus att skicka bort Maria, eftersom hon är kvinna och kvinnor ”inte förtjänar livet.”
I Marias evangelium uttrycker de manliga lärjungarna avundsjuka för att Jesus valt att uppenbara sina hemligaste läror för henne och inte för dem. I dialogtexten Pistis Sophia uppmanar Petrus Jesus att ”få tyst på kvinnan,” så att även männen får tillfälle att ställa frågor.
Som vi har sett finns det dåligt med belägg för att Jesus och Maria skulle ha haft ett kärleksförhållande, även om det är tydligt att Maria i vissa grupper hade en upphöjd ställning. Det finns dock ännu sämre belägg för att Maria skulle ha varit prostituerad. Denna föreställning finns först belagd under slutet av 500-talet, i en av påven Gregorius den förstes texter.
Karen L. King, professor i kyrkohistoria vid Harvard University, har föreslagit att framställningen av Maria som hora kan ha varit en strategi för att ogiltigförklara henne. Marias upphöjda ställning i vissa grupper gjorde henne farlig och att framställa henne som prostituerad var ett sätt att ta ifrån henne auktoritet.
I ljuset av historien får man tyvärr säga att det främst är denna bild av Maria som kommit att överleva.
Femtonhundra år senare är Maria betydligt mer känd som den bibliska skökan än som mottagare av Jesus hemligaste läror.
Doktorand i Nya testamentets exegetik vid Uppsala universitet