I söndags var det final i Poesi utan gränser på Stadsbiblioteket i Uppsala. Deltagarna fick gå upp på scenen och läsa sina dikter på både hemspråk och svenska inför en stor publik.
Eleverna i förberedelseklass på Korsängsskolan började arbeta med sina dikter två veckor innan det var dags att skicka in dikter till föreningen Poesi utan gränsers årliga tävling. Jurygrupper har under mars valt ut de tre bästa dikterna i varje språkgrupp. Den 13 mars kungjordes finalisterna.
Korsängen hade hela åtta bidrag med till den stora finalen. Det var naturligtvis lite nervöst för deltagarna att läsa sina dikter inför en så stor publik. För att vänja sig hade man i Korsängens fall övat i aulan under fredagen före finalen.
Nasrulla Faghiri och Rahmatullah Heydari, som kommer från Afghanistan, har båda skrivit om att vara flyktingar. Nasrulla har skrivit på dari och Rahmatullah på persiska. Marcia Martinez från Peru har skrivit om kärlek i sin dikt på spanska.
Läraren Sona Welsapar berättar att det finns en genomgående skillnad när det gäller vad dikterna handlar om mellan ensamkommande och de som kommit tillsammans med sina föräldrar.
– Det som förenar de som kommit som ensamkommande är att de längtar efter landet och längtar efter sina föräldrar. För dem som kommit med sin familj handlar det om kärlek, säger hon.
Språktalangen är stor i gruppen. De lär sig snabbt.
– Jag kan arabiska, ryska, armeniska, svenska, engelska och lite dari, berättar Ramze Draw från Syrien.