Birgitta Dahl byter under sommarmånaderna ut lägenheten i Svartbäcken mot stugan i Öregrund.
– När jag såg filmen blev jag överraskad, har jag varit med i allt det där?
Regnet öser ner i Öregrund, men Birgitta Dahl strålar i dörröppningen. Rosorna utanför köksfönstret har blommat över för i år och på bordet står kaffekopparna redo.
– Jag bor här ute om somrarna och har gjort det sedan pensionen 2002.
Den före detta politikern och jämställdhetskämpen Birgitta Dahl kom till Uppsala som 18-åring. Året var 1956, hon började studera nordiska språk och flyttade in i ett enkelrum på Öfre Slottsgatan. Ett tydligt första minne från Uppsala är de skrikande kajorna.
Snabbt blev hon engagerad i Uppsala studentkår.
– När jag gick med i Laboremus, det socialdemokratiska studentförbundet, insåg jag att jag var socialdemokrat. Då kände jag att jag hade kommit hem.
Det var i Uppsala som hon upplevde friheten för första gången. Här kunde hon gå vart hon ville och fatta egna beslut. Engelska parken blev hennes favoritplats, och hon gick igenom den till föreläsningarna.
– De höga träden susade över mig, mitt inne i stan. Det var så vackert.
Hennes politiska karriär hade då bara börjat, likaså kampen för jämställdhet.
– Det var ett extremt manssamhälle, och det präglade allt.
När hon och Anna-Greta Leijon fick uppdrag i Uppsala studentkår var det första gången kvinnor satt på de positionerna.
Tillsammans drev de en ny linje för kåren. Bland annat undersöktes studenternas tillgång till barnomsorg, en förutsättning för att kunna fullfölja sin utbildning.
– Det fanns inte ens tänkt. Vi skapade riktig uppståndelse när vi föreslog att studentnationerna skulle ha automater för preventivmedel, för vi visste hur de här små barnen hade kommit till.
Kaffekopparna står redo medan regnet öser ner. Birgitta Dahl berättar om hur hon och Anna-Greta Leijon fick hotbrev fyllda med avföring och använda kondomer.
Trots hotbrev och motstånd gav de sig inte, och med tiden fick förslagen starkare stöd.
Hon pausar berättande och sträcker ut handen mot fatet på bordet.
– Ta lite kakor.
Samtidigt som Birgitta Dahl blev riksdagsledamot 1969 fick hon sin andra dotter, Kristina, och det är hon som har bakat hallongrottorna. När Birgitta ammade henne i riksdagen väckte det ramaskri.
– Jag har ammat alla mina barn i riksdagen.
Birgitta var den första kvinnliga riksdagsledamoten som kombinerade sitt arbete med att få barn, och hon fick inte en enda dag ledigt.
– Det hade aldrig hänt att en riksdagsledamot fick barn så det fanns inget system för det. När jag blev talman 25 år senare förändrade jag det. Då öppnade riksdagen ett daghem och det blev enklare att vara förälder och politiker samtidigt.
"När jag gick med i Laboremus insåg jag att jag var socialdemokrat", berättar Birgitta Dahl.
Under sin politiska karriär bodde hon i Svartbäcken. Varje morgon tog hon tåget till riksdagen i Stockholm och från 1994 körde talmansbilen henne hela vägen till jobbet.
Lägenheten har hon bott i sedan 1966. Förutom en stor musiksamling rymmer den 15 000 böcker.
– Jag vill hitta någon att ge böckerna till, säger hon.
"Vi skapade riktig uppståndelse när vi föreslog att studentnationerna skulle ha automater för preventivmedel, för vi visste hur de här små barnen hade kommit till", säger Birgitta Dahl.
Över 60 år senare har Engelska parken än i dag en speciell plats i hennes hjärta. I hörnet av den gamla kyrkogården intill är maken Enn Kokk begraven.
– Det är den vackraste delen, därför ligger han just där.
Fortfarande händer det att personer stannar henne på Uppsalas gator.
– De kommer fram och talar om vad det har betytt för dem att vi fick jämställdhet. Inte minst män som blivit aktiva pappor, de har varit de största mottagarna av vad vi åstadkommit. Vi har alla möjligheter framför oss om vi hjälps åt.