Enligt bibliotekslagen från 2014 ska biblioteken vara med och driva den demokratiska utvecklingen framåt, och därför är det viktigt att biblioteken tillgängliggör information och uppkoppling till människor.
Har biblioteken gått från att vara bokpalats till socialkontor? I en serie undersöker UNT bibliotekens nya identitet, första delen publicerades 8/1.
Folkhälsomyndighetens pressträff fredagen den 18 december 2020: Dåvarande generaldirektören Johan Carlson meddelade att all icke-nödvändig verksamhet ska stängas, däribland biblioteken. Åtgärden gav upphov till debatt. Hur kunde Folkhälsomyndigheten hävda att biblioteken var icke-nödvändiga? Dessutom var det ett brott mot bibliotekslagen som säger att biblioteken ska vara tillgängliga för alla.
I Uppsala kommun fattades beslutet att människor som inte hade tillgång till internet skulle få någon annanstans att gå. Det var alltså internet och inte böcker som var det mest nödvändiga.
– Vid nedstängningen var vi snabba med att starta internetpunkter på olika platser i stan. Folk behövde få tillgång till datorer, uppkoppling och kunna skriva ut blanketter. Det dröjde ett antal veckor innan det kom igång, men beslutet togs samtidigt som vi fick veta att biblioteken skulle stänga. Det var jag tydlig med, säger Linda Eskilsson, kommunalråd och ordförande i Kulturnämnden.
Veckan efter strök Folkhälsomyndigheten biblioteken från listan på icke-nödvändig verksamhet. Då hade emellertid många bibliotek redan hunnit stänga, däribland biblioteken i Uppsala. I stället infördes alltså fyra internetpunkter, i Gottsunda, Sävja, Storvreta och på Stadsbiblioteket, och som enligt Linda Eskilsson var väldigt välbesökta.
I rapporten "Bibliotek som medborgarkontor" framtagen av Svensk Biblioteksförening undersöks bibliotekets nya roll. Inte den som läsfrämjare och boktipsare, utan den som hjälper människor i nöd. I rapporten har biblioteken i 25 kommuner undersökts utifrån i vilken omfattning de agerar som medborgarkontor, vilket innefattar att skriva ut blanketter, hjälpa till med bankärenden och fylla i papper från myndigheter som Försäkringskassan, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen.
När nu uppgiften att ge samhällsservice blivit så stor, har då biblioteken fått finansiering och kompetensutveckling att utföra detta utvidgade uppdrag?
Mohammed Mekrami, bibliotekschef i Uppsala kommun, tycker att uppdraget att ge samhällsservice är en självklar del av vad biblioteken ska göra. Han refererar till bibliotekslagen som säger att biblioteken ska verka för det demokratiska samhällets utveckling.
Stadsbiblioteket, liksom de övriga folkbiblioteken i Uppsala, stängdes under några veckor förra vintern och det blev då uppenbart hur många människor som är beroende av biblioteken för att klara sina liv.
– Kan man inte få del av till exempel en lånedator och internet då kan man inte vara en del av demokratin. Man kan definitivt fråga sig: var slutar bibliotekens ansvar och var börjar de andra myndigheternas? Samtidigt är vi den enda institutionen som är utspridd över hela kommunen och i motsats till exempelvis banker plockar vi inte bort fysiska lokaler och hänvisar till en hemsida, vilket gör att vi får väldigt många andra aktörers kunder till oss.
För att bibliotekarierna inte ska drunkna i blanketter eller fastna i arbete med att försöka hjälpa människor med hur de ska söka bidrag anser Mohammed Mekrami att biblioteken behöver samverka mer med andra aktörer.
– I dag finns det till exempel personer hos Swedbank som hjälper till att ladda ner bank-id. Problemet är bara att människor inte vet om det eftersom den informationen finns på nätet, där många människor inte är. I stället går man till biblioteket för att få hjälp. De här representanterna från banker och myndigheter borde i stället finnas i bibliotekens lokaler, säg två timmar i veckan, så kan bibliotekarierna hänvisa människor dit. Så gör vi redan nu med juridisk hjälp.
Mohammed Mekrami är bibliotekschef i Uppsala och vill att banker och myndigheter ska utnyttja bibliotekens lokaler för att ge samhällsservice så att bibliotekarierna inte behöver utföra till exempel bankärenden.
På så sätt skulle biblioteket bli som en hub för myndigheter och företag, och bibliotekarierna skulle inte behöva hamna i en svår situation där de inte vet var gränsen går mellan att hjälpa en person med sitt bankärende och säga att det inte ingår i deras kompetensområde.
När nu bibliotekarierna har fått dessa nya uppgifter finns det enligt rapporten "Bibliotek som medborgarkontor" risk för att det skapar stress eftersom de aldrig vet vilken uppgift som kan landa i deras knä, då uppdraget saknar avgränsningar. Vissa uppgifter, som att hjälpa till med att söka socialbidrag, kanske de heller inte har kunskap om hur man gör. Hälften av de bibliotek som är representerade i rapporten uppger att de saknar tillräckliga resurser för att kunna ge den service som kommuninvånarna efterfrågar.
– Vi har tillsatt en översyn av våra bibliotek och vad vi ska ha för typ av service så att detta ska bli tydligare för både medarbetare och besökare. Kulturförvaltningen håller på med den och den kommer vara klar under året, säger Linda Eskilsson.
Utlåning av böcker och läsfrämjande verksamhet har kommit att ta allt mindre av bibliotekariernas tid. I stället ska de hjälpa till med myndighetsärenden och kopiering av blanketter.
Gällande om det finns resurser för biblioteken att både göra det utvidgade arbetet med samhällsservice och jobba läsfrämjande samt med bokutlåning anser Linda Eskilsson att kommunen kan behöva se över frågan.
– Men framför allt handlar det om att kommunen behöver vara tydligare med bibliotekariernas uppdrag. Jag kan inte i nuläget svara på exakt vad som behöver göras, men det är uppenbart att förväntningarna på bibliotekarierna blir större och större.
Mohammed Mekrami ser inte att det stora sociala och administrativa uppdraget har blivit ett problem för bibliotekariernas arbetsmiljö.
– Vi ser att allmänhetens behov förändras konstant. Som det här med hjälp med bank-id – det behovet fanns inte för tio år sedan. Därför är det viktigt att vi har en kontinuerlig dialog med våra medarbetare om vad de mäktar med, och de tycker jag att vi har. Vi har ett tätt samarbete med skyddsombud och de fackliga varje månad för att värna om medarbetarnas arbetsbelastning.
Ett annat sätt att avlasta biblioteken är inrättandet av Statens servicecenter, en myndighet under Finansdepartementet som bildades 2012 med kontor över hela landet som ska bidra till att hjälpa människor med myndighetsärenden. Problemet har varit att människor inte har hittat dit och därför har de inte avlastat biblioteken enligt rapporten "Bibliotek som medborgarkontor". Detta håller Mohammed Mekrami med om.
– Kontoret finns i Boländerna och hade jag fått frågan hade jag placerat det i närheten av Stadsbiblioteket så att vi hade kunnat hänvisa människor dit. Ett nytt ska öppna nu 2022 i Gottsunda och då har vi sagt att det borde ligga nära Gottsundabiblioteket, får då kan man nyttja det fina samarbetet mellan myndigheter och bibliotek.