KB-bibliotekarierna Greger Bergvall och Jan Ottosson har i många år arbetat för att återbörda stulna böcker till nationalbiblioteket.
Bibliotekarien Greger Bergvall och den så kallade KB-mannen var kollegor från 2002 till 2004, året då bubblan sprack. I början på november 2004 greps KB-mannen och erkände. Det var han som stulit och sålt ett 60-tal äldre dyrgripar från nationalbibliotekets samlingar.
Han satt häktad en tid, släpptes och tog sedan sitt liv genom en gasexplosion i övernattningslägenheten på Surbrunnsgatan i centrala Stockholm. Explosionen var så kraftig att ett dussintal personer i huset skadades. Den materiella förödelsen blev enorm.
Den dramatiska historien om KB-mannen lyfts åter fram i höst genom boken "Brottsplats KB – jakten på de stulna böckerna" (Bokförlaget Forum). Bakom boken står kriminologen Lars Korsell tillsammans med Greger Bergvall och Jan Ottosson.
Boken beskriver främst det detektivarbete som Greger Bergvall med flera på KB än i dag lägger ned på att spåra böcker som inte återbördats. Men fram träder också bilden av en osannolik brottsling – en vältalig, välklädd och utåtriktad akademiker som i åratal levde ett dubbelliv.
KB-mannen anställdes som chef för handskriftsavdelningen på Kungliga biblioteket 1995, året innan han fyllde 50. Bakom sig hade han en framgångsrik akademisk karriär som startade vid Uppsala universitet. Där disputerade han i idéhistoria 1984. Senare studerade han juridik, bibliotekskunskap och utbildade sig också till fastighetsmäklare.
På 80-talet gjorde han praktik på Carolina Rediviva och hade en tidsbegränsad anställning på Karolinska institutets bibliotek. Där väcktes intresset för äldre bokverk.
– Han var min kollega under ett par år och vi sågs i stort sett dagligen. Han hade familj och villa i Uppsala men övernattade oftast i sin lägenhet i Stockholm, berättar Greger Bergvall.
Han minns en person som tog plats och gärna utgjorde mittpunkten i alla samtal. Skärpt, kunnig och gladlynt.
– Fast ofta skämtade han på andras bekostnad på ett ganska hårt och vasst sätt. Ändå tror jag man kan säga att han var omtyckt och en populär chef.
Gustaf Skarsgård (till vänster) i rollen som KB-mannen i SVT-serien "Bibliotekstjuven" från 2011.
Enligt Greger Bergvall fanns inga tecken på att Uppsalabon levde ett dubbelliv. Hur han lyckades fortsätta med sin brottslighet och samtidigt upprätthålla fasaden är en gåta för Bergvall.
– I efterhand har jag och andra som var med på den tiden tänkt på att han ofta jobbade sent. Han kunde också befinna sig i magasin med samlingar som egentligen inte hade med hans arbete att göra. Men att det var han som låg bakom bokstölderna kom som en chock.
Att det försvunnit äldre böcker från KB började uppdagas 2003. Då inleddes en hemlig internutredning på initiativ av KB:s högsta chef, riksbibliotekarie Gunnar Sahlin. Det blev en av KB-mannens underställda på avdelningen, bibliotekarien Ingrid Karlström, som fick i uppdrag att göra en inventering för att få klarhet i hur många verk som saknades.
Innan utredningen var klar upptäckte Ingrid Karlström att någon varit inne på hennes rum och rotat bland hennes papper som hade med inventeringen att göra. KB-mannen kände sig hårt pressad, utan att det riktats några misstankar mot honom. Han valde att erkänna för Ingrid Karlström.
KB-mannen bad henne om respit, och det fick han. I två dygn. Sedan underrättades Gunnar Sahlin, som polisanmälde. KB-mannen greps och förhördes.
– I efterhand har det framställts som att KB avslöjade boktjuven. Så kanske det var på ett sätt, men samtidigt var det hans erkännande som gjorde att KB och polisen kunde nysta upp härvan. Hade han hållit tyst och upphört med stölderna hade han troligen klarat sig. Det fanns inga spår som pekade mot honom.
Wytfliets atlas återbördades till Kungliga bibliotekets samlingar 2012 efter att ha stulits av KB-mannen ett tiotal år tidigare. Atlasen skapades av Cornelis van Wytfliet 1597.
Omfattningen av KB-mannens "sidoverksamhet" visade sig vara enorm. Han antas ha stulit och sålt vidare ett 60-tal böcker från Kungliga biblioteket. Härvan ses som ett av de värsta kulturarvsbrotten i Sveriges historia.
– Man ska veta att många av verken är skrymmande. Hur han lyckades smuggla ut vissa av dem är svårt att förstå. Därefter har han skrapat dem så gott som rena från stämplar och sigill, rest till Tyskland och sålt dem och fått med sig buntar med kontanter hem.
Greger Bergvall var inte med på KB-mannens begravning i Eriksbergskyrkan i Uppsala. Två andra kollegor var där, i övrigt mest familj och grannar.
– När en medarbetare avlider brukar KB flagga på halv stång. Det gjordes inte den här gången. Jag anser att det borde ha gjorts. Bakom stölderna fanns en människa, säger Greger Bergvall.
Explosionen i huset på Surbrunnsgatan blev mycket kraftig. Ett dussintal personer skadades i de kringliggande lägenheterna. I rasmassorna hittades KB-mannen död.