Ingmar Bergman föddes på Akademiska sjukhuset i Uppsala den 14 juli 1918. Visserligen flyttade han tillsammans med familjen till Stockholm redan innan han fyllt två år. Men han återvände flera gånger som barn för att besöka sin mormor på Trädgårdsgatan 12. I sina memoarer, ”Laterna magica”, beskriver han att han tillsammans med henne besökte stadens biografer. På Slottsbiografen fick han titta in i maskinistens lilla krypin och beskåda projektorerna och alla filmrullarna.
Även som vuxen har Ingmar Bergman har återvänt till Uppsala många gånger, inte minst i sin gärning som filmskapare. Mest kända är filmscenerna som är tagna runt Fyristorg och i S:t Eriks gränd, samt exteriören på Upplandsmuseet till ”Fanny och Alexander”, den film som skulle bli Bergmans sista biofilm. Inspelningen startade 1981 och flera Uppsalabor var engagerade som statister. Upplandsmuseet fick vara den elaka biskopens stränga hem, där barnen Fanny och Alexander har flera skräckfyllda upplevelser. I St Eriks gränd hittade Bergman på att barnens pappa hade drivit en teater. De inledande scenerna med julmys har tolkats som att de utspelar sig i en våning på Trädgårdsgatan 12, Bergmans mormors adress.
1985 filmade Bergman i Uppsala igen, men denna gång för tv, ”De två saliga”. Manus var av Ulla Isaksson och baserat på en roman av henne. Bergman filmade scener på Domkyrkoplan och utanför Geijersgatan 16 med Harriet Andersson och Per Myrberg. Den tv-filmen premiärsändes i tv 18 februari 1986.
1990 filmades Bergmanstoff i Uppsala, men det var Bille August som var regissör för ”Den goda viljan”, baserad på Bergmans släktkrönika. I den diger rollista spelade Samuel Fröler Bergmans far som var präst och Pernilla August Anna Bergman.
1995 filmades ”Enskilda samtal”, mest i Uppsala domkyrka. Även denna gång baserades filmen på stoff ur Bergmans familj. Fokus låg på hans mor Anna som än en gång spelades av Pernilla August. En annan flitig Bergmanskådespelare, Max von Sydow, gestaltade hennes biktfader. Liv Ullmann regisserade och den visades i två delar i SVT julen 1996.
Bergman regisserade själv tv-dramat ”Larmar och gör sig till” 1997, där några scener togs på gamla psykiatriavdelningen på Akademiska sjukhuset. Här spelar Börje Ahlstedt farbror Carl, samma roll som han hade i ”Fanny och Alexander”, men nu handlade det om att han som patient försöker göra film på den avdelning där han är inlagd, tillsammans med en av sina läkare.
I samband med renoveringen av Slottsbiografen på 1990-talet inbjöds Ingmar Bergman att delta som en sorts konsult. Han bidrog med en lista på saker han tyckte var viktiga för en biograf. Däribland skulle det vara bekväma sittplatser med gott om plats för benen, god ventilation och högsta tänkbara tekniska kvalitet på maskinutrustningen. Det är tack vare honom som det numera finns 130 stolar i salongen mot ursprungliga 291.
I Slottsbiografens foajé står en filmprojektor från 1950-talet som härstammar från ateljéerna i Filmstaden, Råsunda.
– Ingmar Bergman brukade se på precis alla kopior av sina filmer med hjälp av just den projektorn innan de distribuerades ut i världen, berättade Nils Bingefors, ordförande i Uppsala filmstudio i en intervju vid Slottsbiografens 100-årsjubileum 2006.
2010 fick regissören och författaren en gatstump uppkallad efter sig. Det som tidigare vara norra änden av Nedre Slottsgatan heter numera Ingmar Bergmansgatan. Ingen människa har det som bostadsadress, men väl Wermlands nation.