Bild ur "Resan till Pannkakslandet" med text av Cecilia Lundell och akvarellmålningar av Anna Lahti.
Vi träffas hemma hos Anna Lahti på kaffe och Cecilia Lundells hembakade vinbärskaka. De har bott grannar länge, men det är först på senare år som de har börjat umgås på riktigt.
"Resan till Pannkakslandet" har blivit en länk mellan dem och Anna har försökt få Cecilias fantasi att komma till liv i akvarellmålningarna.
– Språklig medvetenhet är förebyggande mot läs- och skrivsvårigheter, säger Cecilia och betonar hur viktigt det är allt sker på lek med små barn.
Cecilia har jobbat som förskollärare sedan 1991 och alltid har läst för barnen på ett uttrycksfullt sätt med olika röster och tonlägen. Hon brinner för barns språkutveckling, sagor och berättande.
– Jag har alltid kallats för den busiga fröken. Vi leker med språket genom olika språklekar och sagor.
Och det var genom kärleken till berättandet och fantasin som boken om kaninfamiljen som vill åka till Pannkakslandet kom till.
För att komma till Pannkakslandet måste man rimma, och man kommer dit på en flygande säng. Det är en fantasifull berättelse som riktar sig till barn i förskoleåldern.
Cecilia och Anna har kärleken till barn gemensamt.
– De ser saker som man själv inte ser! Till en av bilderna sa ett barn: "Lill-bebisen äter med händerna! Och han äter bara sylten!" Det hade jag inte ens tänkt på, säger Cecilia.
Annas skapande har funnits med henne sedan barnsben, då hennes mormor Aina som var konstnär alltid uppmuntrade henne att fortsätta måla, rita och skapa.
För två år sedan fick Cecilia Lundell diagnosen kronisk bröstcancer. På grund av den förhöjda infektionsrisken har hon inte kunnat jobba som förskolelärare sedan dess, vilket hon annars har gjort sedan 1991.
– Att skriva den här boken med Anna har varit en otrolig hjälp, det har varit rena terapin för mig. Utan den, så vet jag inte, säger Cecilia.
Skisser på kaninerna som är med i boken, från Anna Lahtis ateljé i Danmarks-Bärby.
– Vi hade precis lärt känna varandra när du blev sjuk och så gick jag och tänkte på dig och frågade: "Har du någon barnbok på lager?" Och så hade du det! säger Anna till Cecilia.
Anna har fem vuxna barn, och Cecilia har tre.
– De är på tok för gamla för boken, säger Cecilia.
Men det finns yngre släktingar som redan ser fram emot nästa bok.
– Mitt femåriga syskonbarn Daisy väntar redan på nästa bok, säger Anna.
– Jag har börjat skriva på den men den är långt ifrån klar än, säger Cecilia.