Vi gÄr miste om perspektiv om vi klumpar ihop mÀnniskor

Maria Masoomi Àr entreprenör och debattör.

Maria Masoomi Àr entreprenör och debattör.

Foto: Privat

Kultur2020-12-03 08:02

Kulturdebatt

Vem som helst kan förstÄ att man aldrig bör utgÄ frÄn att en attityd man har sett hos en person med en viss religion eller kulturell bakgrund delas av alla andra med samma religions- eller kulturtillhörighet. Detta oavsett om personerna kommer frÄn samma land eller till och med frÄn samma familj. Men i praktiken klumpar vi ofta ihop folkgrupper som om de vore klonade.

Det Ă€r inte rationellt att hĂ€vda att alla vĂ€sterlĂ€nningar, alla europĂ©er eller alla kristna beter sig pĂ„ ett visst sĂ€tt utifrĂ„n det man har sett hos en svensk eller kristen person. Eller att alla europĂ©er och svenskar Ă€r kristna – alltsĂ„ troende och praktiserande sĂ„dana. Det misstaget gör tyvĂ€rr mĂ„nga av vĂ„ra invandrare, som ofta har dĂ„lig koll pĂ„ Sverige, Europa och pĂ„ kristendomen. Det misstag görs precis pĂ„ samma sĂ€tt av mĂ„nga svenskar avseende mĂ€nniskor frĂ„n lĂ€nder utanför Europa. 

Faktum Àr att exempelvis en vÀlutbildad libanes frÄn Beirut kan ha mer gemensamt med en akademiker i Stockholm Àn med sina landsmÀn pÄ den libanesiska landsbygden. MÄngfalden gÀllande livsstil, utbildningsgrad, vÀrderingar, tro och social bakgrund kan vara betydligt större inom en viss folkgrupp Àn mellan individer i gruppen och etniska svenskar. DÀrför kÀnns det befÀngt för mÄnga invandrare nÀr vÀlvilliga svenskar förvÀntar sig att alla invandrare ska uppskatta umgÀnge med alla sina landsmÀn eller att de ska vara medlemmar i invandrarföreningar. Det Àr sannolikt att immigranter Àr lika selektiva i valet av vÀnner i Sverige som de hade varit i det gamla hemlandet.

Det Ă€r ett stort misstag att tro att alla som kommer frĂ„n ett muslimskt land Ă€r muslimer eller att en person bekĂ€nner sig som muslim bara för att det stĂ„r ”muslim” i födelseattesten. PĂ„ samma sĂ€tt Ă€r det fel att tro att alla muslimer ber fem gĂ„nger om dagen, följer alla muslimska regler eller tolkar koranen bokstavligen. Inte ens nĂ€r det gĂ€ller de centrala frĂ„gorna inom tron finns det ett enhetligt synsĂ€tt bland muslimer. Lika vĂ€l som det finns intoleranta, bokstavstrogna och bakĂ„tstrĂ€vande muslimer, finns det oerhört mĂ„nga moderata muslimer som tror pĂ„ en modern islam anpassad till den tid man lever i.

MĂ„nga muslimer bryr sig inte ett dugg om vad prĂ€sterskapet sĂ€ger. En del muslimer har konverterat till kristendomen men har valt att hĂ„lla det hemligt. En del ber fem gĂ„nger om dagen men bryr sig inte om alkoholförbudet som finns inom islam. En hel del undviker principiellt griskött men Ă€ter med stor aptit prinskorv – med griskött i! En del muslimska mödrar uppmuntrar sina flickor att klĂ€ sig vĂ€sterlĂ€ndskt medan de sjĂ€lva vĂ€ljer att tĂ€cka hĂ„ret med sjal – inte alltid för att de Ă€r religiösa, utan av vana och för att det förvĂ€ntas av lite Ă€ldre kvinnor att se ”sedliga” ut. 

I en del lĂ€nder Ă€rver man sin religion. Religionen finns bara dĂ€r – för vissa som en sorts trygghet och för andra som en förbannelse eller en tvĂ„ngströja de omöjligt kan befria sig frĂ„n, förutom i sin ensamhet eller nĂ€r de flyr landet.

Generaliseringar gör livet lĂ€ttare. Att dra mĂ€nniskor över en kam gör att vi inte behöver anstrĂ€nga oss för att försöka förstĂ„ nyanserna eller att lĂ€ra kĂ€nna varje individ innan vi bedömer dem eller dömer ut dem. Men generaliseringar begrĂ€nsar ocksĂ„ livet. Har vi, utifrĂ„n vĂ„r begrĂ€nsade kunskap, bestĂ€mt oss för hurdana andra Ă€r utan att ha gett dem chansen att visa vad de gĂ„r för, kan vi sjĂ€lva gĂ„ miste om nya intressanta perspektiv och möjligheter i livet. 

Debattera pÄ UNT Kultur

● Vill du debattera pĂ„ UNT Kultur? Din artikel bör vara 3400, 2400 eller 1500 tecken lĂ„ng, inklusive mellanslag. Debattartikeln mĂ„ste vara underskriven med fullstĂ€ndigt namn, och kontaktuppgifter ska skickas med till minst en av skribenterna.

● Skicka din artikel till kultur@unt.se.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!