Vad gäller konsumtionen behöver vi politik som hjälper oss äta mindre av sånt som är dåligt för klimatet som kött och mejeriprodukter, säger Elin Röös som är universitetslektor och forskare inom mat och miljö på SLU i Uppsala.
Vilka är klimat- och miljöproblemen kopplade till vår matproduktion?
– Jordbruket är den största orsaken till förlust av biologisk mångfald och även till övergödning som orsakar algblomning. Matproduktionen orsakar också utsläpp av växthusgaser som bidrar till klimatförändringen, säger Elin Röös som är universitetslektor och forskare inom mat och miljö på SLU i Uppsala – och som förra året sommarpratade i P1 om matens miljö- och klimatpåverkan.
– Klimatkrisen är redan här med extremväder som torka och kraftiga skyfall och påverkar vår förmåga att producera mat. Just nu märker vi det inte så mycket här i Sverige då vi har ett globalt matsystem. Men om det blir torka på fler ställen samtidigt kommer det få allvarliga konsekvenser för livsmedelsförsörjningen.
Vad finns det för lösningar?
– Det finns huvudsakligen tre åtgärder: Vi behöver 1) förbättra produktionen, 2) förändra konsumtionen (vad vi äter) och 3) minska svinnet.
– Vi behöver göra så mycket vi kan för att minska utsläppen i jordbruket och inom livsmedelsindustrin genom att till exempel använda förnybar energi och hushålla med resurser. Vad gäller konsumtionen behöver vi politik som hjälper oss äta mindre av sånt som är dåligt för klimatet som kött och mejeriprodukter. Och så behöver vi sluta slänga så mycket mat som nu.
Varför görs inte detta?
– För att vi har fega politiker. Vad vi äter är ett känsligt ämne. Politiker pratar om att vi ska vara fria att äta vad vi vill men det är vi ju inte utan handeln och livsmedelsindustrin styr oss jättemycket. Och då vore det bra om politikerna fungerade som motkraft och hjälpte människor att göra bra val.
– Inom de här områdena finns det ju också ekonomiska intressen som har stor makt, som fossilindustrin. Vårt politiska system rår inte riktigt på det.
– Och det är katastrof hur media har behandlat frågan. Att man bjudit in klimatförnekare för att "balansera" klimatdebatter fast forskningen är överens. Och att man inte förmår ställa insatta motfrågor till makthavarna. Vi skulle behöva en mycket mer påläst journalistkår.
Men hur viktig är den här omställningen egentligen?
– Den är viktig om vi vill att den mänskliga civilisationen som vi känner den i dag ska överleva. Massa människor världen över är redan drabbade av klimatkrisen, det gäller ju svenska bönder också, vi hade en jättetorka 2018 och torka även i år. Och problemen kommer bli mycket värre.
– Brist på mat kommer också innebära att migrationsströmarna och konflikterna ökar. Vi går med öppna ögon rakt in i en katastrof som innebär att mycket inom den mänskliga civilisationen hotas.
Vilket kulturellt verk skulle du rekommendera för att förstå klimatkrisen?
– Filmen "Don't look up". Den handlar om forskare som upptäcker att en komet är på väg mot jorden och människorna har alla lösningar och vet vad som behöver göras – men ändå gör ingen någonting.
Det finns många klipp där folk jämför klipp från filmen med hur verkliga nyhetsankare pratar om klimatet i dag. Jag tycker den beskriver väl hur det varit de senaste åren, att vi forskare som jobbar med klimatfrågan sitter på massa kunskap men inte blir tagna på allvar och att klimatkativister blir hånade.
– Filmen var för mig på ett sätt trösterik, att någon beskrivit ens verklighet så väl.
Känner du hopp?
– Nej, inte direkt om jag ska vara ärlig. Den senaste tidens utveckling i Sverige känns nattsvart, vi håller på att få en amerikansk höger med vetenskapsförnekare som ljuger. Och om inte ens Sverige som är ett av världens rikaste länder kan få till en omställning, hur ska då andra lyckas? Mitt hopp står till EU, där händer en del positivt just nu.
Det är katastrof hur media har behandlat frågan. Att man bjudit in klimatförnekare för att "balansera" klimatdebatter fast forskningen är överens. Och att man inte förmår ställa insatta motfrågor till makthavarna. Vi skulle behöva en mycket mer påläst journalistkår, säger Elin Röös.
Vad kan man göra som individ?
– Alla behöver göra allt de kan. Rösta, mobilisera och visa att de tar frågan på allvar. Göra det man kan speciellt på sin arbetsplats eller i föreningar och organisationer.
Hur orkar du själv?
– Det finns inget alternativ. Det är inte heller svart eller vitt. Det kan bli mer eller mindre illa. Varje utsläpp vi kan undvika minskar risken för klimatskada.
Vad tror du själv skulle kunna leda till förändring?
– Om folk insåg krisens allvar och att vi har så många lösningar. Då skulle vi kunna ställa om till ett annat jättebra samhälle. Visst vi skulle inte kunna åka på två weekendresor om året och ha två hus, men det skulle på andra sätt kunna bli mycket bättre.