Kulturdebatt
Vi lever i en tid där vi ser hur kultur, bildning och konstnärlig forskning förminskas och inskränks i vårt svenska samhälle. Det blåser hårda politiska vindar som med enkla svar ställer kultur mot välfärd. Det tycks som att den professionella kultursektorn rationaliseras bort, för att täppa till andra budgethål både på nationell och lokal nivå. Den sortens retorik och sådana beslut är både okunniga och farliga. Att vi ens behöver skriva denna typ av debattartikel vittnar om ett samtalsklimat som håller på att tappa sin själ.
I det arbete som sker i tankesmedjan Unga tankar om musik försöker vi skapa rum för komplexa samtal och fördjupande idéer. I tider där det söks enkla sanningar vill vi bjuda in till sammanhang för ömsesidigt lärande och fördjupad förståelse för kulturens och musikens plats i samhället.
Vi hoppas att den senaste tidens signaler om besparingar och inskränkningar i samhället ska leda till en starkare lust att skapa ett nytt bildningsideal och där folkbildning står högt i kurs. Det blev debatt när Skolverket i en remiss föreslog att ta bort antiken ur historieämnet i grundskolan. Nyligen bjöd Socialdemokraterna och Liberalerna in till seminarium i Riksdagen om behovet av en ny musikpolitik i Sverige. På Handelshögskolan i Stockholm breddas utbildningarna med konst och kultur och det startas unga akademier och tankesmedjor för att ge plats åt kunskap och ömsesidigt lärande.
Som en motkraft till populism, enkla lösningar och alternativa fakta finns det alltså växande fenomen där människor nyfiket ställer frågor till varandra och lyssnar på vad den andra har att säga. För att lära sig något nytt, något oväntat.
En rad urstarka rörelser har med bildningen som bränsle banat väg för det svenska kör-, mode-, film- och musikundret. En del av den rörelsen – den kommunala kulturskolan – skakar nu i sina grundvalar när fyra av fem kommuner i Sverige tvingas göra nedskärningar i sin verksamhet under kommande år. Subventionerade kultur- och musikskolor, i kommunal eller privat regi, behövs i hela landet. De behöver blomstra och utvecklas i takt med sin samtid och samtidigt erbjuda spänst, gemenskap, bredd och vital kunskap – med andra ord bildning. Kanske behövs det en lag för att säkra kulturskolornas resurser i varje kommun, en lag som liknar den vi har om biblioteken.
Varje individ bär ett ansvar för det samhälle den bor i. Det gäller även musikskapare och andra aktörer i musiklivet. Alla som har en plattform, publik, kontakter eller status har möjlighet att använda den för att ingjuta mod och handling i sina medmänniskor. En möjlighet (och kanske skyldighet) att knacka på en kommunpolitikers dörr och dela med sig av sin tid och kunskap. Och samtidigt lära sig om andra delar av samhällsbygget. Tankesmedjan Unga tankar om musik ger sina medlemmar verktyg för att ta plats och vara stöttepelare, inte bara i musiklivet utan i hela samhället.
En av mänsklighetens starkaste drivkrafter, nyfikenheten, är avgörande för ökad insikt och överlevnad. Kanske är det så att musiken och de andra kulturella och konstnärliga uttrycken har en roll och potentiell kraft att vara nyfikenhetens bästa medkämpe för att bilda en ny generation samhällsmedborgare. Och kanske är det i nyfikenheten på våra medmänniskor som gemenskap, förståelse och inkludering kan sammanfattas med ett “vi”?