Hur känns det att få Kristallen för Årets dokumentär?
– Jätterolig såklart! svarar en uppbokad Maria Fredriksson via sms dagen efter galan.
Vad i "Miraklet" är det som gör den till en vinnare, enligt dig?
– Kanske för att det är en väldigt speciell historia, med utrymme för egna tolkningar?
Maria Fredriksson har i en tidigare intervju i UNT sagt att hon ser "Miraklet i Gullspång" som en historia om tro och vad man väljer att tro på utifrån vem man är och vad man klarar av. Det var viktigt för henne att alla medverkande skulle känna att deras sanning finns med i filmen, att var och en skildrades så som de upplevde att det verkligen var.
– Det är så det är i livet i stort, i alla typer av relationer, i alla bubblor man befinner sig finns en viss uppfattning som råder.
Hon växte upp i Fålhagen. "Miraklet i Gullspång" är hennes sjunde dokumentärfilm, men hennes första långfilm.
Vad händer nu? Vad jobbar du på?
– Jag utvecklar några olika nya filmer parallellt, bland annat en om Palmemordet. Fast från ett lite oväntat perspektiv.
Och frågan alla undrar över: Blir det en del två av "Miraklet"?
– Det finns det inga planer på just nu, men vem vet? Om ett nytt mirakel sker så plockar jag nog upp kameran och åker dit.
Men cliffhangern då i slutet av filmen då Olaug lämnar ett röstmeddelande på en telefonsvarare om att du och hon borde dna-testa er?
– Testet är gjort men svaret behåller vi för oss själva 🙂, skriver Maria Fredriksson i sms:et.