Stefan Åkesson, Aurelia Le Huche, Hedvig Jarnryd, Linn Hilda Lamberg i "Wuthering, wuthering heights", som bygger på romanen "Svindlande höjder".
Regissören Affe Ashkar har tidigare prisats för att han "sågar ner trösklarna till teatern". När han ombads ta sig an en klassiker vid Uppsala stadsteater föll han för "Greven av Monte Cristo", som han uppdaterar med manusförfattarna Aleksi Swallow och Simon Wimmer, så att den utspelar sig i en dystopisk samtid.
– Jag tänkte direkt "va - när är den skriven!" Det låter som att den är skriven i dag, ämnet med hämnden är tidlöst, säger Affe Ashkar som vill att man ska känna att teatern är "här och nu" – inget man lämnar i salongen.
Pjäsen "Shunon från Monte Cristo" tar avstamp i ett 2025 som skakas av våld och rasism, där huvudpersonen Dante fängslas för ett brott han inte begått. Den skildrar också högerextremismens frammarsch de kommande 15 åren.
– SD började smyga runt tidigt 90-tal, och kolla var de är i dag. Pjäsen visar att det kommer att bli värre. Segregationen speglas också, hur samhället börjar delas in i tre olika samhällszoner, säger Simon Wimmer.
Även Laura Fitinghoffs "Barnen på Frostmofjället" och Emily Brontës "Svindlande höjder" får en modern omgörning i vår. I boken "Barnen från Frostmoplan" låter Mårten Sandén barnens mödosamma färd över fjället för att slippa fattigstugan bli en resa i staden för syskonen Yasmin, Omar och Nahla.
Pjäsen "Wuthering, wuthering heights" på Göteborgs stadsteater handlar nu om en subkultur som dyrkar Emily Brontës roman om förbjuden kärlek mellan överklassflickan Catherine och underklasspojken Heathcliff. Publiken får interagera med de fiktiva personerna, för att få syn på makt i sina egna relationer. Klassikern belyser nämligen effektivt hur maktordningar kan överlappa varandra, tycker teatergruppen Poste Restantes konstnärliga ledare Linn Hilda Lamberg.
– Ingen av de två huvudpersonerna är okomplicerade, det är synd om dem men de är också fruktansvärda. Romanen tillåter människan att vara komplicerad, att både lida och göra illa. Man gör också illa av att ha farit illa – så vad gör en människa brutal?
Klassiker är tacksamma, enligt Linn Hilda Lamberg, eftersom de tillåter omtolkningar för ständigt nya budskap.
– Människor i alla tider har använt de här karaktärerna för att berätta det de vill. Det går hand i hand med det vi vill erbjuda: ta de här två komplicerade personerna. Se om du kan få syn på något om dig själv i dem.