Hur känns det, Stig Strömholm?
– Tack bra! Det känns väldigt roligt, jag är 91 år och befinner mig på gravens brant. När man tror att man redan är avförd känns det som en extra krydda att bli ihågkommen på detta hedersamma vis.
Stig Strömholm fick ta emot priset, som utgörs av en guldmedalj, under en högtidssammankomst i Börshuset i Stockholm. Kungaparet, kronprinsessan Victoria och prins Daniel fanns på plats. Priset delas ut för "synnerligen framstående insatser inom något av Akademiens intresseområden".
– Jag har försörjt mig som jurist, men har främst intresserat mig för juridiska ämnen som ligger nära humaniora. Min avhandling som jag skrev 1966, på franska, handlade om upphovsrätt.
Under sina sommarledigheter som han tillbringat på gården i Skåne, skrev han skönlitteratur i gryningen. När barnen vaknade hade han redan ett dagsverke bakom sig. Han debuterade 1975 med romanen "Dalen" och har sedan skrivit inte mindre än tolv romaner och två novellsamlingar.
– Jag hade inte tänkt fortsätta men jag blev så förtjust i min hjälte. I min romandebut lämnade jag honom där han stod på landsvägen år 451 då hunnerna trängde in i Alsace. Jag hade inte hjärta att lämna honom där så jag fortsatte berättelsen. I tredje romanen "Skogen" lät jag honom dö efter att han grundat ett kloster. Jag tycker det är roligt skriva och finner glädje i det språkliga uttrycket. Min oändligt älskade hustru Gunilla var min första läsare, hon hade tålamod, vi var gifta i 55 goda år.
Hur har du firat?
– Det var en ståtlig högtid i Börshuset och mina barn var närvarande med sina respektive. Jag orkade inte gå på middagen men vi gick hem till en av döttrarna i Stockholm där vi tömde ett glas till en liten rätt, säger Stig Strömholm.
Under samma tillfälle tilldelades Uppsalaförfattaren och litteraturkritikern Ola Larsmo stipendium ur Lena Vendelfelts minnesfond om 60 000 kronor. Stipendiet tilldelas ”diktare som söker hävda och värna rent mänskliga värden”.
– Man blir ju glad! Det roliga är att stipendiet faktiskt handlar om att skriva om mänskliga rättigheter. Som frilansförfattare ger varje extra slant tid till att skriva, därför blir jag så glad att de tycker att jag ska göra det. Jag skriver nu, eller försöker skriva ska jag säga, på en tredje bok om svenskar som emigrerar till USA, säger Ola Larsmo.