Uppsaladesigner gör larm för utsatta kvinnor

Under våren har kvinnojourer rapporterat om högt tryck och siffror från BRÅ visar att antalet anmälda fall av misshandel mot kvinnor i nära relationer ökar, jämfört med samma period förra året. Experter pekar på att isolering i hemmet till följd av coronapandemin kan vara en bidragande faktor, även om det inte går att veta säkert. 

Den utvecklingen var Lovisa Sandström från Storvreta inte beredd på under sitt examensarbete i formgivning vid Beckmans designhögskola. 

– Det är såklart hemskt och gör mitt arbete än mer relevant. Jag har alltid varit intresserad av människors hem och ville visa hur formgivning kan ha del i social hållbarhet. Hållbarhet handlar inte bara miljöfrågor utan även om människors levnad, säger hon. 

Idén om ett larm föddes i höstas efter att hon skickat ut en enkät där hon frågade deltagarna vad det innebär att ha ett hem. Flera svarade “trygghet”. 

– Jag läste på och insåg att hemmet är en av de farligaste platserna för en kvinna. Jag har även vänner som varit utsatta. Det kändes viktigt att öppna upp för samtal, säger hon. 

Hon kontaktade en socionom och gjorde research. Utifrån kunskapen om hur utsatta kvinnor reagerar skapade hon en prototyp. 

Larmet fungerar så att när den utsatta personen håller in knappen i 3 sekunder kontaktas en kvinnojour och personen som svarar kan bli vittne till händelsen. Med larmet ville Lovisa Sandström underlätta för de utsatta kvinnorna. 

– Kvinnojourer vågar inte ta kontakt ifall förövaren är nära. Kvinnorna måste själva larma och det är mer riskfyllt med en mobil, säger hon.

Hon använde en 3D-printer och fyllde formen med lera och metall för att få fram rätt tyngd. Formen skulle vara diskret och lätt gå att gömma i väskan. 

– Jag tänkte på solvarma stenar och tryggheten de ger. Larmet kan även ha en symbolisk funktion och ge kvinnan styrka, säger Lovisa Sandström.

Efter examen vill hon utveckla larmet så att det går att använda i praktiken. För henne är det självklart att formgivare bör engagera sig socialt och för klimatet. 

– Alla hållbarhetsfrågor är viktiga i processen. Det behövs långsiktiga strukturella lösningar, men det går även att göra saker på individnivå. Formgivare kan skapa trender, välja material och styra över produktionsvillkoren. Formgivning ses ofta som något ytligt. Jag vill att det ska vara något mer, säger hon.