Sussie Åhlander (L) välkomnar att Kulturrådet aviserar ett statligt stöd på totalt 110 miljoner.
Kulturrådet gav i en promemoria nyligen sin syn på behovet av statliga insatser inför kulturhuvudstadsåret. I rapporten framgår att 85 miljoner bör avsättas som särskilt stöd till den kommun som utses. Dessutom äskar Kulturrådet ytterligare 25 miljoner för att förstärka myndighetens ordinarie bidrag till det fria kulturlivet och den regionala kulturverksamheten med sikte på 2029.
– Det är glädjande och även nödvändigt att staten skjuter till pengar, säger Sussie Åhlander (L), andre vice ordförande i kulturnämnden i Uppsala kommun.
Hon hör till dem som anser att satsningen på att göra Uppsala till Europeisk kulturhuvudstad är rimlig och nödvändig. Det var också Liberalerna som först väckte frågan om att Uppsala borde göra ett nytt försök att få utmärkelsen trots misslyckandet några år tidigare. Den gången slogs Uppsala ut tidigt, medan Umeå gick hela vägen och blev kulturhuvudstad 2014.
– Det här en långsiktig satsning som inte bara är knuten till 2029. I Uppsalas ansökan framgår att de 78 miljoner kronor som kommunen satsar ska göra nytta före, under och även efter kulturhuvudstadsåret. Det handlar om att bygga ett hållbart samhälle. I det perspektivet är summan inte särskilt stor, säger Sussie Åhlander.
Patric Kiraly, huvudprojektledare, betonar att det idag inte är möjligt att presentera en säkerställd finansiering inför ett eventuellt kulturhuvudstadsår i Uppsala 2029.
För Patric Kiraly och projektgruppen kommer totalsumman 110 miljoner som en positiv överraskning. De hade räknat med 75 miljoner kronor.
– Men det handlar inte bara om pengarna. Kulturrådet betonar att ett kulturhuvudstadsår är en viktig nationell angelägenhet, det är inte enbart ett kommunalt och regionalt projekt. Det är också en viktig markering att Kulturrådet öppnar för samarbeten med statliga institutioner och aktörer, säger han.
De 110 miljoner kronor som Kulturrådet föreslår är formellt inte klubbade. Det sker först i samband med regeringens höstbudget.
Mattias Johansson (C) menar att beskedet från Kulturrådet snarare är oroande än lugnande.
Mattias Johansson (C), ledamot av kulturnämnden, är en av de mest profilerade motståndarna till ett kulturhuvudstadsår. Han känner sig inte lugnad av beskedet från Kulturrådet.
– Det är långt ifrån säkert att regeringen gör samma bedömning i höstbudgeten. Dessutom behöver staten gå in med mycket pengar för att klara renoveringarna av Operan och Naturhistoriska, säger han.
Mattias Johansson anser att finansieringen av ett kulturhuvudstadsår i Uppsala fortfarande är höljd i dunkel. Han befarar att kommunen i slutänden behöver gå in med mer än de 78 miljoner kronor som aviserats.
– Det är oroväckande att det inte finns någon plan för hur de resterande 202 miljonerna ska hämtas hem, säger han.
Sussie Åhlander har förståelse för den oro som finns när det gäller finansieringen. Samtidigt framhåller hon att processen nyss dragit i gång på allvar och att finansieringen kommer att klarna.
– Men om det visar sig bli svårt att få ihop de totalt 280 miljoner kronor som ingår i planen så gäller det att rätta mun efter matsäcken. Vi kan ju inte genomföra aktiviteter som det inte finns täckning för.
Den uppfattningen delas av Patric Kiraly. Han är också tydlig med att det i dag inte går att garantera att 280 miljoner kommer att kunna dras in. Så är förutsättningarna för alla kandidatstäder, menar han.
– Vad gäller Uppsala kommuns del i finansieringen så finns det ett beslut på 78 miljoner kronor. Det är den summa som gäller, säger han.
Fotnot: Kulturrådet är den myndighet som ansvarar för samordningen av det svenska värdskapet av kulturhuvudstadsåret 2029.