Scenen som besökaren får uppleva, och som utgår från Peter Weiss öppningsscen i romanen "Motståndets estetik" utspelar sig på Pergamonmuseet i Berlin, där den monumentala altarfrisen skildrar grekiska gudar och titaner som utkämpar en strid.
Projektioner från golv till tak, glasögon som tillfälligt stänger av synen, ett bälte som utifrån hur man rör sig kastar olika skuggor på väggen, och att följa instruktioner från ett par hörlurar. Allt marinerat i Peter Weiss roman "Motståndets estetik" och 'arkeologiska ljud'.
Så kan man sammanfatta verket "Involution" – ett nytt beställningsverk som kommer att visas på Uppsala konstmuseum mellan den 9 september och 3 oktober i höst.
– Verket handlar om huruvida vi tar avstånd från tekniken eller låter oss föras med i dess utveckling, berättar Rebecka Wigh Abrahamsson som är intendent på Uppsala konstmuseum.
"Involution" inleds med att den medskapande besökaren får sätta på sig ett par hörlurar, för att få instruktioner och guidas genom Uppsala konstmuseums tredje våning av en röst. Medskaparen kan inte själv påverka sin upplevelse under de 30 minuter som verket utspelar sig.
– Man får uppleva olika saker beroende på vem man är i lokalen, säger Rebecka, och förtydligar att man kan välja mellan att vara betraktare eller medskapare till verket.
Upphovspersonerna består av konstnärsduon Lundahl och Seitl i samarbete med konstnärerna Jaime Reyes och Dominic Dautheribes. Lundahl och Seitl har säte i London och Stockholm och jobbar med installationer av så kallad omslutande karaktär, där teknologi och olika konstformer förenas.
Tre stillbilder från de skuggprojektioner som besökarna i konstverket ”Involution” genererar genom att röra sig genom en bildvärld som de är omslutna av men själva aldrig ser.
Peter Weiss (1916-1982), författare till "Motståndets estetik" var en tysk-svensk filmskapare, konstnär och författare.