Hermescykeln på Stora torget i nutid minner om dåtid

De första Hermescyklarna tillverkades manuellt. I dag finns minnena bevarade av Nymans vänner och Uppsala industriminnesförening.

När Nymans cykelfabrik låg i hörnet Väderkvarnsgatan/S:t Persgatan år 1901.

När Nymans cykelfabrik låg i hörnet Väderkvarnsgatan/S:t Persgatan år 1901.

Foto: A Dahlgren

Kultur2023-07-06 19:30

Stora torgets senaste tillskott, bronsskulpturen "Hermes lutar sig mot ett träd" gjord av konstnären Katja Larsson, föreställer en cykel av märket Hermes. De tillverkades i Uppsala redan på 1800-talet av Nymans verkstäder.

– Det började dyka upp velocipeder på gatorna i Uppsala och de behövde ibland repareras. Nymans verkstäder tog på sig dessa arbeten och sedan utvecklades cykelproduktionen, säger Guy Hammarling, styrelsemedlem i föreningen Nymans vänner.

undefined
Nymans verkstäder tillverkade även hjul och slangar till cyklarna.

Nymanbolagens grundare hette Adolf Fredrik Nyman. Han var instrumentmakare och drev en finmekanisk verkstad på Dragarbrunnsgatan 22, där finare metallarbeten, speciellt kirurgiska instrument, tillverkades. 

undefined
Konstnären Katja Larssons verk "Hermes lutar sig mot ett träd" på Stora Torget.

Konstnären Katja Larssons verk "Hermes lutar sig mot ett träd" placerades på Stora Torget i maj i år och invigdes 3 juni. Skulpturen är gjord i brons och föreställer en cykel av märket Hermes, lutad mot en bit knotigt trä. Hon beskriver arbetet med verket som en manuell process där hon handskulpterat varje del i vax. Vaxet har sedan smält undan i och med bronsgjutningen. Inuti hennes cykel finns en armering av superstarkt rostfritt stål. Hon säger att det var en både teknisk och estetisk utmaning att göra den, till och med det svåraste hon gjort, arbetet tog två och ett halvt år. 

– Jag har velat göra ett monument över Uppsalas industrihistoria och till den cyklande Uppsalabon, men även med en blinkning till konsthistorien. Det finns mycket av allt det i Uppsala, säger Katja Larsson.

undefined
Guden Hermes gav namn åt Nymans cyklar. I den grekiska mytologin var han gudarnas budbärare, och son till Zeus. Han brukar avbildas med en bredbrättad hatt, sandaler med vingar och en stav i handen.

Den första Hermescykeln tillverkades manuellt 1893–94. Ambitionen var att varje cykel skulle hålla högsta kvalitet och för att försäkra sig om det lät verkstadschefen Janne Nyman testa fordonen. Något som Urban Ehrnwall, redaktör för föreningen Nymans vänners medlemstidning, skrivit om:

"Provningen tillgick så, att avsynaren besteg cykeln inne på gården och sedan värdigt och lugnt trampade ut på gatan. Han fortsatte den kullerstensbelagda Dragarbrunnsgatan fram till Vaksalagatan. Klarade cykeln den pärsen fortsatte avsynaren över Stora Torget till Drottninggatan och vidare uppför Carolinabacken. Det var en brant stigning, så här kunde konstateras att kedjan var av bästa kvalitet. Kommen bortåt Trädskolan tog han ånyo av åt vänster och körde ner för den branta Bleke backe. Där gällde det att hålla igen med pedalerna och frambromsen, ty det fanns inget dugligt frinav med broms på den tiden. Var det inget fel på cykeln, var den leveransklar."

Efter en tid visade det sig att provåkaren parkerat cykeln utanför krogen "Grållan", en tredje klassens hak. Där hittade Nyman honom just i färd med att svälja två Hagbergare, det vill säga två stora supar i ett glas med en bit sill som tilltugg.

undefined
Nymans när företaget låg i hörnet av Klostergatan och Dragarbrunnsgatan.

1893 fick företaget namnet A F & J Nymans Instrumentmakeri och Velocipedfabrik och flyttade till större lokaler vid Dragarbrunnsgatan 28. Men även dessa visade sig snabbt vara otillräckliga och en ny flytt blev av 1895, då till Svartbäcksgatan 8. År 1898 hade företaget 48 anställda. De cyklar man tillverkade fick namnet Hermes. Även en dammodell kom att tillverkas på fabriken. Den fick namnet Iduna och tillverkades i två modeller. 

Den sista cykeln i Uppsala monterades i mars 1963. Nymans Vänner bildades 1997 med syftet att bevara den industrihistoria som byggts upp under ett drygt sekels verksamheter. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!