Patric Kiraly har arbetat i flera år med Uppsalas kulturhuvudstadsansökan, först som projektledare, nu som programchef.
Avgörandets stund är nära nu. Strax efter klockan 14 på fredagen tar expertjuryns danska ordförande Else Christensen-Redžepović till orda och ger beskedet på en presskonferens i Stockholm.
Senast Uppsala försökte bli kulturhuvudstad gick det inget vidare. Inför det svenska värdskapet 2014 sorterades Uppsala bort på ett tidigt stadium.
– Jag har gått igenom ansökningarna från de fyra kommuner som var aktuella då, Lund, Gävle, Umeå och Uppsala, och kan konstatera att vi kom sist, sade Patric Kiraly, programchef för Uppsalas satsning mot 2029, i en UNT-intervju 2021.
Enligt hans analys genomsyrades den förra ansökningsprocessen av en brist på ödmjukhet – Uppsala ansåg sig förtjäna utmärkelsen.
– Men det håller inte att bara putsa upp silvret och ekonomiskt dopa kultursektorn under en kort period, sade Kiraly.
Den här gången har Uppsala i stället tagit fasta på frågor som hänger ihop med utvecklingen av staden och regionen. Några nya byggnader som exempelvis ett konstmuseum är inte aktuella.
Enligt Patric Kiraly är den övergripande tanken att göra kulturen till en drivande kraft när det växande Uppsala ska utvecklas mot ett mer hållbart samhälle.
Något färdigt program finns ännu inte. Däremot har Uppsala konkretiserat sina ambitioner i sin slutgiltiga ansökan, den 100-sidiga så kallade bidbook, som skickades in i början av november.
Där har kulturhuvudstadsprojektets koppling till Europa förtydligats, liksom den samverkansprocess som kommunen vill få till stånd.
– I den första ansökan beskrev vi medvetet en kulturprocess, inte specifika kulturprogram. Vi tyckte att det var för tidigt att vara konkreta. Den delen har vi nu utvecklat. I dag har vi cirka 200 partners direkt involverade i projektet, sade Patric Kiraly i november.
Då kunde hans team också presentera utkast till enskilda projekt som Uppsala vill förverkliga: utveckling av Vaksala torg samt nya sätt att lyfta den samtida, urbana kulturen var två av dem. Även redan befintliga evenemang som Kulturnatten, Allt ljus på Uppsala och sista april-firandet rimmar väl med Uppsala ambitioner, enligt Kiraly.
Politiskt är kulturhuvudstadsåret en vattendelare i Uppsala kommun. S, MP, V och L är för. Huvudargumentet är att ambitionerna och inriktningen är nödvändiga för Uppsalas utveckling. Mycket av det som ryms inom ett kulturhuvudstadsår 2029 behöver ändå göras, resonerar ja-sidan.
M, KD, C och SD säger nej. Huvudargumentet är ekonomin. Det finns bättre sätt att använda pengarna på, anser nej-partierna. Plus att det är långt ifrån säkert att den kommunala budgetramen på 78 miljoner kronor håller.
Så här ser omslaget ut till Kirunas respektive Uppsalas ansökan om att bli Europeisk kulturhuvudstad 2029.
Klart är att den totala finansieringen av kulturhuvudstadsåret är långt ifrån säkrad ännu.
Budgeten är på 280 miljoner kronor, varav statens stöd ser ut att landa på 110 miljoner kronor om regeringen går på myndigheten Kulturrådets linje. Ett beslut väntas tidigast i vårbudgeten 2025.
Därutöver räknar Uppsala kommun med att EU, Region Uppsala och näringslivet kommer att vara med på tåget i form av dels pengar, dels samarbeten och partnerskap.
Från Patric Kiraly och hans team är beskedet att arbetet med att säkra finansieringen ska intensifieras om och när Uppsala utses till Europeisk kulturhuvudstad.
Det besked som den europeiska expertjuryn lämnar på fredags eftermiddag 6 december, är formellt en rekommendation till den svenska regeringen. Rekommendationen är ändå att betrakta som ett definitivt besked om vilken stad Sverige väljer – Uppsala eller Kiruna.