Vår mobilanvändning kan leda till att det blir vanligare med sönderskurna maträtter på restaurang, det menar mathistorikern Richard Tellström, som är aktuell med boken "Varje tugga är en tanke: Svensk matkultur under 800 år". Boken är ett försök att skriva den långa tidslinjen om svensk matkultur.
– Allt vi äter är ett kulturellt statement. Varje gång du säger att du äter för att det är gott säger du egentligen att du äter det här för att det är kulturellt okej. Det passar in i det liv och i den gemenskap du lever i. Därför är varje tugga en tanke, säger han.
Den största "aha-upplevelsen" som Richard Tellström fått under arbetet med boken, är hur den lutherska pietismen från 1700-talet genomsyrar den svenska matkulturen än idag. Det grundar sig i att du ska lyssna på råd från församlingen, menar han.
– Det kan handla om att man säger att man ska äta mer vegetariskt för att vara en god förebild för barnen. Pietismen handlar om hur viktigt det är att vara en förebild i Sverige, och att tala om att man är en förebild. Vi är även väldigt upptagna av kostråd. Det grundar sig också i tilliten vi har till statens råd.
Digitaliseringen har påverkat den svenska matkulturen mycket, berättar Richard Tellström.
– Ett nytt ätande är enhandsätandet. Det kommer bli vanligare med maträtter som är sönderskurna redan från början på restauranger. Nu äter många bara med gaffel eller sked, för att den andra handen ska vara fri till telefonen.
Digitaliseringen gör det också tydligt att vi har två typer av matkulturer, menar han.
– Den ena är skämsmaten som vi inte visar upp för någon, den andra är den uppvisningsbara maten som vi lägger ut på sociala medier.
Han berättar att uppvisning är en viktig aspekt i matkulturen: man väljer att bjuda på den mat som skapar bäst social interaktion. Han lyfter att vi har vissa måltider som bara är till för att vi ska gå ihop som grupp, såsom bröllopsmåltider.
– Men vi har ingen skilsmässomåltid. En måltid som heter "dra åt helvete", för det är ingenting vi markerar med mat eller vill visa upp.
Han tar upp ett exempel till på hur det sociala spelar en viktig roll i vårt ätande:
– När barn matvägrar i skolmatsalen handlar det om att de avskyr maktsituationen. De tycker att skolmaten är god fram till sexan, sedan blir den äcklig fram till gymnasiet och sen är den okej igen. Då har man ofta etablerat en egen identitet.