Kulturoasen: Musikdramatik i Ställbergs gruva

Mitt i Bergslagens skogar, norr om Kopparberg i Ljusnarsbergs kommun, ligger Ställbergs gruva. Vad som fram till 1977 var en av landets djupaste järnmalmsgruvor är numera "en gestaltande samhällsundersökning".

I programförklaringen på hemsidan beskrivs Ställbergs gruva som "en plats där världsrymden och världsmarknaden bor granne med gråärtens rötter och klangen i en maskinhall". Vad fick dem att börja?

– Jag har försökt svara på den frågan i många år, varför samlas några människor i en liten by och köper en gammal gruvanläggning? Men jag tror att det var ett slags längtan efter att se vad som kan ske om man samlar olika erfarenheter och yrken och låter människor tänka och göra kultur, i relation till samhället här med obegränsad omnejd, säger Carl-Oscar Sjögren, konstnärlig ledare.

Äger gruvlaven

Bland de elva som driver Ställbergs gruva finns bland andra poeten Jonas Gren, folkmusikern Sara Parkman och kompositören Eric Sjögren, samt personer verksamma inom bland annat konst, dans, journalistik och psykologi. 2015 köpte man marken och fastigheterna enligt en avbetalningsplan som sträcker sig fram till 2070.

Även denna sommar präglas av pandemin och biljetterna till föreställningarna av det nyskrivna musikverket "Till det som alltid funnits" såldes slut i ett nafs. Sex musiker, fem tonsättare och fyra berättare ska utforska tro, tvivel, organisering och gemenskap, berättar Sara Parkman som ansvarar för den musikaliska helheten.

Det andliga

Som inspiration använder man sig av traktens socialistiska agitator, Kata Dalström som argumenterade för "bröd och blommor", för att arbetarrörelsens kamp också skulle rymma det andliga.

– Det är väl det vi försöker flura på i det här verket, vad är det som finns men som man inte kan sätta ord på, vi sätter inte ord på det men kan kanske besjunga det, skapa det här rummet som kyrkan, Folket hus och olika kulturplatser gör där man möts och får vara i något som är större än en själv, säger Sara Parkman.