Linda Eskilsson (MP), kommunalråd, ordförande i kulturnämnden och ledamot av kommunstyrelsen, tror att ett kulturhuvudstadsår skulle gagna Uppsala.
Härom veckan behandlade kommunstyrelsen en motion från centerpartisten Mattias Johansson, ledamot i kulturnämnden. Han vill att Uppsala kommun snarast avslutar ansökningsprocessen med sikte på 2029.
– I rådande ekonomiska läge är det dumt att binda upp sig för något som kostar kommunen minst 78 miljoner kronor. Vi har flera andra kostnadsdrivande projekt att ta hänsyn till. Dessutom finns det en risk att befintlig kulturverksamhet blir lidande, säger Mattias Johansson.
Linda Eskilsson (MP), kommunalråd och ordförande i kulturnämnden, delar inte den bilden. Hon framhåller att mycket av det som kommunen planerar inför kulturhuvudstadsåret ändå behöver genomföras.
– Lägger vi in de åtgärderna under ett kulturhuvudstadsårs paraply så får vi ut ännu mer, säger hon.
Enligt Linda Eskilsson handlar det om att använda sig av kulturens kraft i det nya Uppsala ska växa fram under de närmaste decennierna.
– Det ser jag som avgörande i en snabbt växande stad. Vi kan inte bara bygga nya bostäder, det måste finnas något mellan husen. Där är kulturen helt avgörande, säger hon.
Linda Eskilsson säger sig ha gott hopp om att de kritiska partierna efterhand kommer att inse att de 78 miljoner kronor som kommunen räknar med att satsa under en tioårsperiod är en god investering.
I dagsläget finns dock en tydlig spricka, och Centerpartiet är inte ensamt om att vilja stoppa det arbete som pågår. Även M, KD och SD står på C:s sida.
C-motionen avslogs av kommunstyrelsens majoritet. Samma sak lär inträffa när motionen behandlas av fullmäktige på måndag 9 oktober. Samtidigt blottläggs en tydlig spricka inom politiken i synen på kulturhuvudstadsåret.
Hur påverkar det Uppsalas satsning?
– Jag tror inte att det försvagar vår ansökan. Man ska komma ihåg att det finns en stabil politisk majoritet för att fortsätta processen mot 2029. Någon total enighet har aldrig funnits, säger Linda Eskilsson (MP), kommunalråd och ordförande i kulturnämnden.
Hon har förståelse för att 78 miljoner kronor framstår som en stor summa. Samtidigt framhåller hon om att det rör sig om ett period på tio år och att ett kulturhuvudstadsår vanligtvis kostar en kommun betydligt mer än så. När Uppsala kandiderade inför kulturhuvudstadsåret 2014 låg budgettaket på 120 miljoner kronor.
Om Uppsala utses till kulturhuvudstad krävs dock totalt 280 miljoner kronor enligt den senaste kalkylen. Det betyder att ytterligare 202 miljoner måste in via främst staten och EU.
Mattias Johansson (C) står bakom motionen om att Uppsala kommun ska avbryta ansökningsprocessen kring kulturhuvudstadsåret 2029.
Mattias Johansson är skeptisk till att det är möjligt. Han misstänker också att kommunens nota riskerar att bli högre än 78 miljoner.
– Ingen kan säga att slutnotan stannar där, säger han och hänvisar till att flera svenska städer redan kastat in handduken på grund av farhågor för ekonomin.
Linda Eskilsson är däremot säker på att Uppsala kommer att hålla sin budget och att de ytterligare 202 miljonerna trillar in.
– Jag förutsätter att staten går in med sin del. Ingen svensk kommun klarar ett sådant här projekt på egen hand, säger hon.
Uppsala siktar på att bli europeisk kulturhuvudstad 2029, även om åtminstone fyra partier är emot idén.
Det finns alltså ingen risk för att projektet kostar Uppsala kommun mer än 78 miljoner?
– Nej, inte om staten uppfyller sitt åtagande och stöttar den kommun som utses till kulturhuvudstad.
Bland oppositionspolitiker finns också ett missnöje med att kulturnämnden inte medverkar i beredningen.
– Det är anmärkningsvärt att nämnden rundas. Inte minst med tanke på att det är kulturnämndens budget som belastas och att det finns en uppenbar risk för att befintliga verksamheter drabbas. Vi vet redan att ett bibliotek måste läggas ned vid årsskiftet och att ekonomin kommer att vara ansträngd under flera år framåt, säger Johansson.
Eskilsson anser å sin sida att det är naturligt att kommunstyrelsen äger frågan.
– Det är en kommunövergripande fråga som berör i stort sett alla förvaltningar. Kulturnämnden kan inte fatta beslut åt andra nämnder, så för mig är det naturligt att besluten kring kulturhuvudstadsåret fattas av kommunstyrelsen.
Men borde inte kulturnämnden ha något att säga till om när det gäller ansökan, tema och innehåll?
– Kulturnämnden informeras fortlöpande och alla ledamöter får komma med synpunkter och inspel under de dragningar som görs för nämnden. Jag ser det som en parallell process även om besluten fattas i kommunstyrelsen, säger Linda Eskilsson.