Bellmans sång ger tankar om att man på redan 1700-talet var helt beroende av naturen och av sol och vind för att ta sig fram, tycker Marika Edoff.
Vilka är utmaningarna inom ditt forskningsfält?
– Vi måste sluta släppa ut koldioxid och öka produktionen av förnyelsebar energi. Och vind och sol är både det som går snabbast att bygga och som är billigast, säger Marika Edoff som är professor vid institutet för materialvetenskaper vid Uppsala universitet och leder avdelningen för solcellsteknik.
– Men många arbetstillfällen bygger på fossila bränslen så det finns ett motstånd mot utvecklingen. Det finns många arbetstillfällen inom solenergin också men man behöver då ofta en annan utbildning. Vind och sol är också beroende av väder så man behöver göra energin mer planerbar.
Vilka kan lösningarna vara?
– Jag tror att marknadskrafterna kommer lösa mycket. Utvecklingen av batterier och lagring för att öka planerbarheten är i full gång. Och om det kostar en bråkdel att köra en elbil jämfört med en fossilbil så kommer man inte att fortsätta köra fossilbil. Kolkraften är billig nu men det kommer den inte vara i framtiden. Möjligen kommer vi vilja ha kvar något kolkraftverk att använda i nödfall. Men fossilindustrin kommer inte vara lönsam i framtiden och kommer därför lägga ned.
– Sedan bör man satsa på utbildning inom solceller och omställningsstöd till de som arbetar i fossil industri.
Hur ser du på att regeringen tagit bort elbilsstödet och att det finns stor upprördhet kring höjda bränslepriser?
– Det är viktigt att politikerna stimulerar människor att gå över till elbil och att de stöd man inför är långsiktiga, vi behöver fler breda uppgörelser. Jag tror att man behöver höja skatten på fossilbilar långsamt och hitta stöd för dem på landsbygden som behöver bil och inte kan ha elbil. Där kan man kanske ha biogas- eller vätgasbaserat bränsle.
– Och de stöd som ges bör ges på ett forskningsbaserat och inte populistiskt sätt. Elprisstödet ger ju till exempel mest pengar till dem som förbrukat mest el och då får man ju inga incitament att spara på elen.
– Det är också viktigt att se till att de som drabbas av att till exempel bo nära ett vindkraftverk får ta del av vinster från det, till exempel genom lägre elpris.
Känner du hopp för utvecklingen på klimat- och miljöområdet?
– Ja. Sol och vind är nu billigare än alla andra energislag, och det ser ju också företagen. Och politiker lyssnar ofta mer på företag så det betyder mycket när de engagerar sig och det blir tydligt att det är marknadsekonomiskt nödvändigt att satsa på förnyelsebar energi.
– Om man tittar hur många kilowattimmar som producerades av olika energislag för fem år sedan jämför med nu kan man även se att vattenkraft och kärnkraft ligger på typ samma nivå. Men att mängden vindkraft som producerats tredubblats sedan 2013 och att solkraft tiodubblats.
– Däremot är det nog redan för sent för vissa delar av världen som kommer att bli obeboeliga på grund av klimatkrisen. Det handlar om ö-områden som kommer hamna under vatten på grund av stigande havsnivåer och om ökenområden som breder ut sig. I delar av USA lever man ju sedan ett tag på vattenreserver men när de tagit slut kommer man inte kunna bo i de områdena längre.
– Men någonstans måste jag ändå tro på människans möjligheter att dela med sig och att se att det finns en egennytta i att ta ansvar för andra. Det är dock absolut inte en utveckling vi ser i Sverige i dag där vi tvärtom tar bort biståndspengar till utvecklingsländer som var tänkta att hjälpa dem att klara sig bättre i klimatkrisen. Vi behöver börja tänka lite bredare.
Jag tror att marknadskrafterna kommer lösa mycket. Fossilindustrin kommer inte vara lönsam i framtiden och kommer därför lägga ned, säger Marika Edoff.
Vilket kulturellt verk skulle du rekommendera för att förstå klimatkrisen?
– Boken "Efter floden" av Peter Jersild som är en dyster dystopi efter ett kärnvapenkrig. Både kärnvapenkrig och klimatkrisen är någonting brutalt. Boken är avskräckande och visar hur illa det kan bli. Men den visar också hur människan kan överleva och hur vi kan hitta styrka i varandra.
– Och så "Solen glimmar blank och trind", en av mina favoriter av Bellmans sånger. I texten till låten är klockan 04 på morgonen, det dricks en massa sprit – för det görs det alltid i Bellman-sånger – och människorna känner solens värme och vindens styrka mot kinden medan de tar sig hem med en båt med hjälp av sol och vind.
– Jag tycker om sången för att den är vacker och ger tankar om att man på redan 1700-talet var helt beroende av naturen och av sol och vind för att ta sig fram. Och kanske är vi det än i dag.