Nobelpristagaren Harry Martinsons var tidigt miljömedveten. Hans epos "Aniara" är en varning om vad som kan hända, menar Mikael Karlsson.
Vad handlar din forskning om?
– Hur man hanterar klimatkrisen på olika sätt och sambandet mellan vetenskap och politik, säger Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap och lektor i klimatledarskap vid Uppsala universitet.
Och vad är utmaningarna inom området?
– Att de som vill fortsätta med "buisness as usual" inte behöver försvara sin passivitet, men de som vill ha skärpta klimatåtgärder behöver visa att sådana är lönsamma.
– I dag finns också ett stort problem med klimatförnekande. När Fredrik Reinfeldt styrde Moderaterna tog partiet klimatfrågan på allvar. Men när Ulf Kristersson blev statsminister i höstas sa han att Sverige på 70-talet "blev en nästan helt fossilfri industrination ". Och det är ju absurt när vi i dag i själva verket minskat utsläppen med cirka 35 procent jämfört med 90-talet och har som mål att minska dem med 85 procent till 2045.
– Ebba Busch sa vidare att en elbil kostar en miljon kronor och Nooshi Dadgostar sa att de kostar 700 000, när det i själva verket finns elbilar för 300 000. Och när EU beslutade om klimatpaketet "Fit for 55" så gick Liberalernas partiledare ut och sa att "Nu klarar vi Parisavtalet" - fast det paketet handlar om att få ned våra utsläpp sedan 90-talet med 55 procent till 2030 och Parisavtalet handlar om att få bort i princip alla våra utsläpp.
– Givetvis kan partiledare inte kunna alla detaljer, men när man påpekar fakta för dem och de fortsätter på samma sätt så blir retoriken en lögn. Och hur ska vi då kunna hålla debatten på nätet städad? Inte konstigt att allmänheten har svårt att förstå klimatfrågan när politiker ljuger.
Vad kan vara lösningar?
– Vi behöver mer utbildning i klimatfrågan. För visst ska politikerna värdera huruvida vi ska en vargstam och om vi ska klara Parisavtalet, men frågor om fakta går inte att rösta om. Det blir därför orimligt att låtsas som att elflyg är en lösning på klimatproblemen. Media måste också sluta ge klimatförnekare utrymme. Man skulle aldrig fråga en ingenjör hur många kilo som kan fraktas i en hiss och sedan bjuda in någon som googlat lite på nätet att debattera emot den personen, men det är vad vi klimatforskare råkar ut för i media i dag.
– Och klimatåtgärderna behöver vara rättvisa och göra det som är bra för miljön billigt.
– Vi behöver också prata mer om sidonyttorna med att ställa om till ett hållbart samhälle – som att vi skulle få friskare luft och bättre folkhälsa. Människor blir mer motiverade att ställa om ifall man pratar om de positiva effekterna av att göra det än om man pratar om de negativa konsekvenserna av att inte göra det.
Varför är det här viktigt att göra?
– En utredning som Tony Blair beställde visade att 20 procent av BNP kan försvinna om vi inte hindrar klimatkrisen. Sedan dess har problembilden förvärrats. Det finns inte direkt något som vi gör för att undvika klimatkrisen som är olönsamt i det perspektivet.
Vilket kulturellt verk skulle du rekommendera för att förstå klimatkrisen?
– Harry Martinsons dikter. Han var ju tidigt miljömedveten och jag tycker verkligen om "Juninatten" men kanske fram för allt "Kväll i inlandet". Den dikten handlar om en gåta som speglas i en insjö. Den fångar en situation en svensk sommarnatt vid en insjö där man känner en samhörighet i naturen. Den bilden kommer inte finnas kvar i en värld där tusentals arter försvinner.
– Sedan rekommenderar jag också hans epos "Aniara" som handlar om ett skepp som lämnar jorden. Människorna ser tillbaka på Jorden i en maskin, Miman. Men till slut dör även den av sorg. Eposet är en varning om vad som kan hända.
Vi behöver prata mer om sidonyttorna med att ställa om till ett hållbart samhälle – som att vi skulle få friskare luft och bättre folkhälsa, säger Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap och lektor i klimatledarskap vid Uppsala universitet
Känner du hopp?
– Absolut. Det är väldigt mycket som händer nu. För 20-30 år sedan var företagen emot omställningen men nu är det tvärtom de som skäller på politikerna för bristen på klimatåtgärder. Hundratals företag protesterar mot att reduktionsplikten försvagas. Och attitydundersökningar visar att medborgarna vill ha klimatåtgärder, men det får inte genomslag när politikerna själv spelar ner klimatfrågan.
– Tidigare var sju partier (alla utom SD) överens om en gemensam klimatpolitik men den söndras nu steg för steg genom Tidö-avtalet. Regeringen gör ett uselt jobb och vi behöver återgå till blocköverskridande överenskommelser.
– Men det globala miljöarbetet har trots pandemin, Ukrainakriget och inflation stått sig. Så jag tycker att det finns goda skäl att vara optimistisk.