Sakine Madon, UNT:s politiska chefredaktör har skrivit boken "Inget är heligt", om att yttrandefriheten gäller alla – även idioter.
Ett av Sakine Madons starkaste minnen från barndomen är när hon går med sina föräldrar i demonstrationståget på första maj.
– Vi gick genom Uppsala upp mot Slottet. Mina föräldrar var så förvånade över polisen – att ingen misshandlades, att det fanns vägavspärrningar för demonstranternas skull. De var överlyckliga.
Som vuxen blev yttrandefriheten den viktigaste frågan för Sakine Madon. Hon försvarar den för alla. Även idioter.
Efter påskens kravaller skrev Sakine Madon en ledarkrönika i UNT där hon använder just formuleringen: "I demokratier har även idioter yttrandefrihet", och syftade på danske högerextremisten Rasmus Paludan.
– Antingen försvarar man yttrandefriheten för alla eller så selekterar man – men i så fall är det inte yttrandefriheten man försvarar utan bara åsikter man ser som snälla eller godtagbara.
Hon säger att vi glömmer att se det stora perspektivet. Om vi förbjuder allt som kan uppröra och koranbränning förbjuder vi hädelse, och gör vi det förbjuder vi även konst av till exempel Elisabeth Ohlson, som 1998 trots högljudda protester fick visa sin utställning Ecce homo i domkyrkan.
– Senare gjorde hon även ett verk som föreställde hbtq-personer i ett sammanhang med tre olika religioner. Världskulturmuseet i Göteborg valde efter påtryckningar att plocka bort bilden där islam figurerade. När man fattar sådana beslut sviker man hbtq-personer i den muslimska världen, de som redan är förtryckta. Konstnärer och intellektuella som lever i religiösa diktaturer slåss för rätten att häda.
Sakine Madon, UNT:s politiska chefredaktör, har hotats av både rasister och nazister, men säger att hon är mer rädd för att vi lagstiftar bort vår demokrati än för högerextremisterna.
I debatten har det höjts röster för att rätten till yttrandefrihet behöver uppdateras, med argument som att det är onödigt att provocera, såra och kränka, och ofta tas exemplet Lars Vilks upp.
– Men jag tror inte att någon, till exempel jag själv som tillhör gruppen som är född utomlands, ska ha skäl att särbehandlas. Jag tror inte på identitetspolitik. Det spär på polariseringen.
Sakine Madon medger att hon själv funderat över varför hon egentligen väljer att ge sig in i känsliga debatter.
– Folk står ju inte direkt på rad för att ge mig ryggdunkningar. Det hade varit enklare att inte försvara Nordiska motståndsrörelsens rätt att demonstrera.
Och hon har tänkt ett par varv kring om hon verkligen var tvungen skriva den här boken. Det hade varit mer bekvämt att låta bli. Men så skedde mordet på den franske historieläraren Samuel Paty. Han mördades och halshöggs 2020 utanför sin skola för att ha visat bilder av Muhammedkarikatyrer under en lektion i yttrandefrihet.
– Då kände jag att jag måste skriva. Det är inte jätteroligt att leva med skyddade personuppgifter och det hade varit lättare att ligga lågt. Men jag kunde inte låta bli.
Föräldrarnas kamp för demokratiska rättigheter har präglat Sakine Madon, UNT:s politiska chefredaktör.
Skyddade personuppgifter har hon på grund av hot från rasister och högerextrema.
– Visst vet jag vilken fara de kan utgöra. Men jag är betydligt mer rädd för att vi andra ger upp demokratin genom att lagstifta bort yttrandefriheten, mötesfriheten och demonstrationsrätten.
Sitt namn, Sakine, har hon fått efter en flicka som familjen kände och som sköts ihjäl under en demonstration i Turkiet.
– I jämförelse med dem som inte har friheten och möjligheten att uttrycka sina åsikter men som ändå gör det tycker jag inte att jag är jättemodig.