Arbetet med att ta fram de inledande och slutliga ansökningsdokumenten (bidbooks) har pågått under de senaste tre åren.
– I de tre miljoner kronorna ingår allt från konsultarvoden till kostnader för grafisk formgivning, tryck, kommunikation, konferenser, möten och studieresor. Däremot har vi inte räknat med lönekostnader för kommunens egen personal, säger Patric Kiraly.
Antalet studieresor utomlands har stannat vid i genomsnitt två om året. För att hålla nere resorna har möten till stor del skett digitalt via Team och Zoom.
Enligt Patric Kiraly är det inte ovanligt att kandidatstäder i andra länder lägger 15–20 miljoner kronor på ansökningsfasen.
– Man ska ha respekt för pengar, men tre miljoner är i det här sammanhanget blygsamt, säger han.
Även om Kiruna utsågs till kulturhuvudstad så har pengarna som Uppsala lagt på den inledande processen och ansökningarna inte varit bortkastade, enligt Kiraly. Han menar att grunden nu har lagts när det gäller att ge kulturen en tydlig roll i det växande Uppsalas utveckling.
Den åsikten delar han med Linda Eskilsson (MP), kommunalråd och kulturnämndens ordförande.
– Mycket av innehållet i vår ansökan kommer att bli verklighet även utan epitetet Europeisk kulturhuvudstad. De satsningar vi aviserat ska genomföras, sade hon till UNT efter den internationella juryns besked i fredags.
Då stod det klart att Uppsala förlorat slaget mot Kiruna.