Frigör konstmuseet från slottets bojor

Det finns så många fel och så få rätt i den ”fördjupade utredningen”, skriver konstnären Anders Rönnlund.

Uppsala Konstmuseum bör vara kvar i Uppsala slott, enligt den utredning som nyss presenterats.

Uppsala Konstmuseum bör vara kvar i Uppsala slott, enligt den utredning som nyss presenterats.

Foto: Felicia Andreasson

Kultur2020-02-03 15:00

Efter att ha läst utredningens mer än 30 sidor bestående av sammanfattningar och brottstycken ur andra utredningar, menlös statistik och platta formuleringar av utredare som gjort sitt jobb men inte haft förståelse för problematiken, är det lätt att bli blind för vad som står. 

Därför börjar jag från slutet där de egentliga förutsättningarna för kommunens agerande presenteras. Den viktigaste förutsättningen stavas pengar. Enligt utredarna ska kommunen hyra ett konstmuseum, för att minska sina lånebehov och framtida risk för ökade ränteutgifter. (Som Karolinska Institutet, till exempel) Jag frågar: Finns det ett beslut att kommunen ska hyra alla sina nya byggnader? Det är mer sannolikt att man gör olika bedömningar, från fall till fall. Varför är ett konstmuseum, en byggnad som har ovanligt många år framför sig, extra lämpad att hyra? Den som bygger och sedan hyr ut gör ju det för att den ska tjäna pengar. I eviga tider. Sedan presenteras den andra förutsättningen genom att man lite luddigt diskuterar hur man ska slippa använda LOU, en lag om offentlig upphandling som är till för att minska kommunens kostnader. Som av en slump uppfyller nu bara Slottet de två parametrarna ”hyra + förenklad upphandling”. De andra förslagen diskvalificeras, de finns inte längre. Och därigenom blir hela utredningen ointressant, eftersom den utgör en pseudogenomgång med givet resultat. Slottet förordas, trots att de övriga förslagen har:

1. En bättre placering i staden, sett ur aspekten hur tillgängligt museet är för Uppsalabor och andra tillresta.

2.  Möjlighet att mer fritt skapa rum och funktioner värdigt ett nytt konstmuseum, ett konstmuseum för framtiden. Det är mycket lättare när man bygger nytt, eller fyller ett tomt skal, att få till fungerande kommunikationer, säkerheten inbyggd i utställningsväggarna, inomhusmiljö för att visa konst, stora hissar, plats för barnverksamhet, residens, personalytor, lager, verkstäder,  m.m. Utan onödiga kompromisser. Den delen av utredningen utgör en bra grund- för ett nybyggt museum!

3. Möjlighet att utforma en för staden viktig byggnad med ett starkt arkitektoniskt uttryck!

Och museet på höjden?

* Slottet är fortfarande ointagligt, precis som det en gång planerades och byggdes. En borg.

*  Slottet som konstmuseum kommer alltid att vara oflexibelt. Även om museet blir större. 

* Konstmuseet ingår i ett stråk med stadens dominerande besöksmål Domkyrkan, Gustavianum och Slottet. Slottet är viktigt, men det är inte viktigt för konstmuseet. Och konstmuseet är inte viktigt för turistströmmen. Att det nu spiller in turister som letar det historiska museum som borde finnas i slottet, är inte avgörande för konstmuseets verksamhet, trots att några av besökarna säkert uppskattar att de råkat hamna där. Jag menar att kulturförmedling i olika former inte ska underordna sig stadens turistnäring. Ett fristående konstmuseum ger mer för staden och för turistnäringen än ett konstmuseum underordnat ett luddigt turistfilosofistråk. 

Avslutningsvis två citat hämtade direkt ur undersökningen.

”Nuvarande lokaler är dock inte ändamålsenliga.” 

”Ett nytt museum bör byggas med verksamheten som utgångspunkt”. 

Bra, bygg då det nya konstmuseet! 

Slutsatsen utredningen drar går tvärtemot utredningens egna utsagor!

Denna utredning ska ligga till grund för ett beslut om var och hur det framtida konstmuseets verksamhet skall bedrivas. Hur kan det vara möjligt? 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!