Åsikterna går isär, dels vad gäller konstmuseets placering, också att satsningen skulle innebära till- och ombyggnationer i en historiskt känslig miljö.
Marja Erikson, avdelningschef Kulturmiljö på Stiftelsen Upplandsmuseet, menar att det finns en risk att hissen kommer att uppfattas som en permanent gigantisk byggkran. Samtidigt är hon positiv till att man utvecklar Uppsala och slottet som besöksmål, så länge man inte gör ingrepp som stör miljön.
– Kulturarv och autenticitet är ett av kärnvärdena i Uppsala stad och där har slottet en stor betydelse. Det är självklart viktigt att utveckla staden och slottet som besöksmål, men det måste göras utan att urholka dess värden som ligger till grund för att det är ett besöksmål. Dit hör att det upplevs som äkta. Dessvärre riskerar hissen att störa upplevelsen av denna välbevarade och magnifika Vasaborg i 1700-talsdräkt. Uppsala stad är med rätta stolt över sin klassiska siluett med slottet, Carolina Rediviva och domkyrkan på åsen. Det är dags att visa att den har betydelse.
Slottsområdet är ett statligt byggnadsminne och får inte ändras hur som helst. Kommunstyrelsens ordförande, Erik Pelling (S), berättar att målsättningen är att utveckla lokaler i södra bastionen utan att det påverkar omgivningen och de historiskt värdefulla tidslagren negativt.
Hur stor är sannolikheten att byggnationerna går att genomföra?
– Det är mycket sannolikt. Det går att komplettera historiska miljöer. Den stora frågan och utmaningen för duktiga arkitekter och den fortsatta prövningen är hur man kan komplettera. Att bevara och utveckla kulturfastigheter är något som fastighetsägaren SFV (Statens Fastighetsverk) har stor erfarenhet av. När det gäller utveckling av byggnadsminnen har SFV alltid en dialog med Riksantikvarieämbetet kring möjliga lösningar.
Sten Åke Bylund, tillförordnad ordförande i FVU (Föreningen Vårda Uppsala), anser att slottet fortfarande kommer att vara en svårtillgänglig och oflexibel plats som dessutom har höga radonhalter.
– Just nu presenteras slottet som huvudalternativ, men det finns ingen seriös prövning och kostnadsjämförelse mellan utredda lokaliseringsalternativ. Inga siffror redovisas. I februari 2020 deltog jag i ett möte tillsammans med 60 andra där slottsutredningen presenterades och jag ångrar så att jag inte reste mig upp och sa ”har kommunen möten där man inte får yttra sig?”. Vi fick inte yttra oss eller komma med synpunkter, bara ställa frågor. Att inte få komma med synpunkter på ett offentligt möte om en så viktig fråga är anmärkningsvärt tycker vi.
Erik Pelling (S) menar att radonhalterna går att åtgärda och underlag och kalkyler kommer den 4 mars.
– Det finns även kalkyler och kostnadsuppskattningar i det utredningsmaterial som tidigare redovisats i frågan. Mötet den 9 februari 2020, var ett informationsmöte där det gavs möjlighet att ställa frågor till utredarna och andra experter inom olika områden. Därefter gavs möjlighet att lämna synpunkter skriftligt på utredningens förslag. Anledningen var att alla deltagare skulle ha samma möjlighet till det, givet den begränsade mötestiden. Vi beklagar den frustration och besvikelse som uppstod under mötet. Vi har tagit till oss att det fanns en annan förväntan på mötets upplägg än det som hade planerats.