När jag gick i nionde klass läste vi ”Flugornas herre”, William Goldings mästerverk om hur en grupp brittiska skolpojkar hamnar på en öde ö och inom kort förvandlas till våldsamma vildar. Boken var så otäck att jag la den utanför dörren när jag skulle sova. Filosofen Hannah Arendt blev känd för sin tes om ”den banala ondskan”, efter att ha bevittnat SS-officeren Adolf Eichmanns rättegång 1961. Hon hade inte sett ett ondskefullt monster, utan en vanlig människa som endast ansåg sig lyda order. Tio år senare genomförde psykologen Philip Zimbardo ett experiment på Stanforduniversitetet i USA. Psykologiinstitutionens källare blev ett låtsasfängelse där 24 manliga studenter fick spela antingen fångar eller fångvaktare. De gick snabbt in i sina roller och flera av vakterna kom att visa sadistiska tendenser. Experimentet skulle ha pågått i två veckor men avbröts efter bara sex dagar.
Tanken att vår inre kompass är så lättruckad är skrämmande men också aningen kittlande. Hur skulle jag själv bete mig om jag hamnade i en liknande situation? Den frågan undersöks i pjäsen ”Makten är din?” som nu sätts upp av Uppsala stadsteaters ungdomsensemble.
– Vi skulle göra en pjäs om makt och jag tyckte att det var intressant att utgå från Stanfordexperimentet. Hur reagerar du när du plötsligt får makt? Och när du blir fråntagen din makt? Blir du passiv och gör ingenting eller är du den som slår ifrån? säger dramapedagogen Maria Trost.
Ungdomarna har närmat sig materialet genom övningar där de testat situationer och sedan improviserat fram ett manus. Varje moment har varit en del i analysen av hur vi förhåller oss till makt, och hur maktpositioner förstärks i uppdelningen av ett ”vi” och ett ”de”. Eftersom improvisation bygger på att man agerar intuitivt har det ibland varit svårt att skilja mellan spelad karaktär och det egna jaget, vilket lett till många diskussioner.
– En tjej som vanligtvis inte tar särskilt mycket plats, oj vad hon skrek och domderade. Hon var helt chockad över sig själv och visste inte varför hon agerat som hon gjorde. Och visst kan det kännas märkligt och ibland obehagligt för skådespelarna när de gör saker på scenen som de inte skulle vilja göra i verkligheten, säger Maria Trost.
Med Nazityskland och förintelsen i backspegeln gjordes under 1900-talet flera liknande experiment. Det mest kända är Milgrams lydnadsexperiment som visade hur vanliga amerikaner delade ut vad de trodde var livsfarliga elchocker under förutsättningen att de endast lydde order. På detta sätt ville Milgram undersöka hur människor påverkas av auktoriteter och hitta en förklaring till hur nazismen kunnat uppstå.
– Det är en otäck och obekväm tanke att vi är så påverkningsbara. Och det är lätt att säga att man själv skulle betett sig annorlunda, säger Brian Palmer, socialantropolog vid Uppsala universitet.
Själv är han särskilt inriktad på ämnet civilkurage och vår förmåga att agera gott vid svåra situationer. Alltså motsatsen till den bild av människan som kommer fram i Milgram- och Stanfordexperimenten.
– Zimbardo visade hur mycket vi påverkas av vår miljö och de förväntningar vi har på oss. Spännande är att han också frågar hur vi kan skapa omständigheter som uppmuntrar generositet, altruism och till och med heroism. Precis som man kan ta normala collegestudenter och göra dem till sadistiska vakter kan man hitta sätt att uppmuntra människor att bli mer kärleksfulla.
Philip Zimbardo kom sedan att engagera sig i rättegången mot de Abu Ghraib-vakter som förnedrat och torterat irakiska fångar, vilket han skriver om i sin bok ”The Lucifer Effect: Understanding How Good People Turn Evil”. Han menade att man inte bör lägga hela skulden på de enskilda individerna utan också på de system som kan få vanliga människor att begå onda handlingar.
Ingen vet med säkerhet hur man själv skulle reagerat i Milgram- eller Stanfordexperimenten. Men går det att förbereda sig inför svåra situationer?
– Ja, genom att fundera över vad är det för slags människa du vill vara och skapa vanor åt rätt håll. Om du vill vara en kärleksfull person kan du ta ögonkontakt med de som ber dig om pengar på gatan, även om du inte ger pengar. Det är också viktigt att utveckla tron på sin egen kraft och att den är tillräcklig för att stå upp mot personer med makt, säger Brian Palmer.