En demokratins och öppenhetens hårding

Håkan Holmberg var under många år en röst som tog UNT:s läsare ut i världen. Från sin plats på ledarsidorna visade han hur brister i demokratin kunde skada länder och befolkningar.  

I augusti 2020 gick Håkan Holmberg bort efter en tids sjukdom. Till minne av hans gärning som ledarskribent på UNT har Axel Johanssons stiftelser tagit initiativ till att samla ett urval av hans ledare i boken "Till försvar för det öppna samhället".  

Kersti Kollberg jobbade under många år med Håkan Holmberg på UNT och har valt ut bokens texter och även skrivit förordet. Där beskriver hon honom som: "en politisk filosof med en referensram som var enorm och på samma gång originell och universell och som spänner från Agaton Sax och Mamma Mu och Kråkan, över Harry Potter och Sagan om ringen till Herbert Tingsten och Per Ahlmark". 

– Under sina drygt 16 år på UNT skrev han 3 000 ledare så det var inte helt lätt att göra ett urval. Men han har alltid varit en hårding när det kommer till vikten av frihet och öppenhet, så därför bestämde jag mig för att välja texter som handlade om just det, säger Kersti Kollberg. 

Ett avgörande inflytande på Håkan Holmbergs liberalism fick filosofen Karl Popper. Holmberg refererade ofta till Poppers grundläggande idéer: demokratin är till sin natur provisorisk. Den politik som i ett val vinner makten och bildar regering kan i nästa val förlora. Hur svårt det är för många nya demokratier att förstå det och att kunna släppa ifrån sig makten skrev han ständigt om.

– Håkan var också en stark personlighet. På UNT betydde han mycket för yngre ledarskribenter som han blev som en sorts mentor för. 

Som skribent var hans signum att behandla svåra ämnen på ett klart och lättbegripligt sätt. Han använde dagsaktuella frågor för att folkbilda läsarna i frågor som demokrati och utrikespolitik. Som sann intellektuell bevakade han också förutsättningarna för vetenskap, högre utbildning och skolan, allt för att medborgarna skulle vara så välinformerade som möjligt, säger Kersti Kollberg.

– Han tog ofta upp vad som händer när man slår fast att "forskningen säger". Forskningen kan aldrig slå fast något menade han utan är en process, forskningen säger saker men sedan ändras det när man vet mer. Precis så var hans syn på det mesta.