Glädjen var enorm när Kiruna rekommenderades till utmärkelsen Europas kulturhuvudstad 2029 av expertjuryn vid en presskonferens i Stockholm i början på december 2024.
I början på december stod det klart att Kiruna blir Europas kulturhuvudstad 2029. Varför Uppsala ratades framgår av en rapport som den internationella juryn offentliggjorde för en tid sedan.
– Vi har gjort en analys av rapportens innehåll. Som vi ser det har Kiruna lyckats bättre på främst två områden, säger Patric Kiraly, som under de senaste åren varit huvudprojektledare för Uppsalas ansökan.
Det handlar för det första om att Uppsala inte aviserade en utökad ekonomisk satsning från sin inledande till den slutgiltiga ansökan.
– Vi hade fullmäktigebeslutet på 78 miljoner kronor att förhålla oss till. Det tyckte juryn var i minsta laget, med tanke på att kommunens totala anslag till kultur- och fritidssektorn uppgår till cirka 550 miljoner kronor om året. Det blir i runda slängar 4,5 miljarder under de år som processen var tänkt att pågå. I det perspektivet ansåg juryn att 78 miljoner kronor var väldigt lite, säger Patric Kiraly.
Kiruna, med en tiondel så stor befolkning som Uppsala, lyckades däremot öka sitt inledande bud från 15 till 45 miljoner.
Som en jämförelse till Kirunas och Uppsalas ekonomiska muskler kan nämnas att tyska Chemnitz har en budget på motsvarande 1,3 miljarder kronor för sitt kulturhuvudstadsår 2025.
För det andra handlar det om att Kiruna lyckades bättre än Uppsala med att presentera de strategiska dokument som juryn ville se på bordet.
– Kiruna fick fram ett långsiktigt kulturpolitiskt program på bara två månader, det klarade inte vi. Vi hann helt enkelt inte med att formulera ett sådant dokument som skulle sträcka sig förbi 2029.
Enligt de signaler som Patric Kiraly fått var det ändå ingen seger på knockout för Kiruna.
– Som jag förstått det var det målfoto som avgjorde, säger han.
Målfoto eller inte – att Kiruna har förutsättningar som knappast någon svensk kommun kan matcha blir tydligt för den som läser expertpanelens rapport.
I den framgår bland annat att Kirunas ansökan är förankrad i en "extraordinär stadsomvandling och arktisk identitet". Temat för stadens ansökan omfattar underjorden, markytan och även rymden. Dessutom imponeras juryn av Kirunas "integration av samiska, tornedalska och andra minoritetskulturer".
Patric Kiraly menar att arbetet med sikte på att bli kulturhuvudstad inte varit förgäves. I stället har en bra grund inför framtiden lagts, anser han.
Patric Kiraly väljer nu att blicka framåt. Under 2025 och 2026 är han huvudprojektledare för Kulturlyftet, där sammanlagt 14 miljoner kronor ska stärka kulturlivet och samtidigt främja stadsutvecklingen i ett växande Uppsala.
– Det arbete vi hittills lagt ned har verkligen inte varit förgäves. Vi har jobbat fram partnerskap, samarbeten och nätverk som kommer att vara viktiga.
Kulturlyftet består av två delar. Den ena handlar om kunskapshöjande insatser, inte minst när det gäller kultursektorns möjligheter att ta del av ekonomiskt stöd på både nationell och europeisk nivå. Där ska kulturlivet få bättre stöd av kommunen för att få till stånd samarbeten och utforma ansökningar, utlovar Patric Kiraly.
Den andra delen handlar om kulturprojekt. Här pekar Kiraly ut områden som Främre Boländerna, Gottsunda, Ulleråker, centrala Uppsala samt Uppsala län i stort.
– Vi kommer att jobba på olika sätt i de här områdena, men gemensamt för dem är att det handlar om platsutveckling. Vi vill göra områdena mer vitala och lite roligare. Kulturlyftet syftar till att göra saker som vi tidigare inte haft möjlighet till i ordinarie budget.
Uppsala blir inte Europeisk kulturhuvudstad 2029. Däremot ska 14 miljoner extra satsas på stadens kulturliv under 2025 och 2026.
Vad är det för aktiviteter?
– För Främre Boländerna kan det handla om att vi gör det möjligt för lokala, nationella och internationella konstnärer att visa sin konst. Vi vill också få till lokaler för konserter och dans till exempel.
I Ulleråker riktas blickarna mot Hospitalet, som Kiraly redan i dag betecknar som en kreativ hubb. Tanken är att ateljéföreningen och andra aktörer ska stöttas så att det skapas mer kultur till Uppsalas invånare.
I city är en övergripande plan att i samarbete med fastighetsägare fylla tomma butikslokaler med kultur i så hög grad som möjligt. Ett område som pekas ut som extra intressant är den rektangel som i öst-västlig riktning ringas in av Sysslomansgatan och Svartbäcksgatan, med Fyrisån i mitten. Där kan Kulturlyftet bidra till ökad energi, hoppas Kiraly.
Detsamma gäller Vaksala torg som av många aktörer pekas ut som en lågt hängande frukt när staden ska utvecklas och bli livligare. Några konkreta förslag när det gäller det öde torget finns dock ännu inte inom Kulturlyftet.
Patric Kiraly och övriga som jobbat med kulturhuvudstadsprojektet har analyserat expertjuryns rapport. I den får Uppsala både ris och ros.
Den nya stadskärnan i Kiruna står nu delvis klar. Det runda stadshuset, hotell, bostäder, och klocktornet från gamla Kiruna centrum har uppförts tre kilometer från det gamla centrumet. Det är gruvbrytningen som underminerar staden Kiruna och tvingar fram flytten.