Mattias Johansson (C) är skeptisk till värdet av ett kulturhuvudstadsår. Han befarar att en sådan satsning riskerar att tränga ut andra satsningar på kulturområdet.
Mattias Johansson, ledamot i kulturnämnden, gjorde i fjol ett försök att få kommunstyrelsen att omgående avbryta processen med sikte mot 2029. Den motionen avslogs. Samtidigt blottlades den politiska spricka som finns i synen på kulturhuvudstadsåret.
Sedan Moderaterna bytt sida i frågan utgör de tillsammans med C, KD och SD nej-sidan.
– Att Uppsala nyligen gick vidare till nästa fas var inte oväntat. Men det är i slutet på året som allt avgörs och då är det långt ifrån säkert att Uppsala vinner. Jag hoppas förstås på ett nej, säger Mattias Johansson.
Han upprepar sin tidigare ståndpunkt om att ett kulturhuvudstadsår kostar mer än det smakar. Ekonomin är det främsta argumentet. Att Uppsala kommun räknar med att satsa 78 miljoner kronor under en tioårsperiod bygger på en glädjekalkyl, enligt honom.
– Jag skulle snarare tro att summan kommer att landa på runt 100 miljoner. Det kan jämföras med vad det skulle kosta att behålla det nu nedlagda biblioteket i Vänge – 650 000 kronor årligen, säger han.
Mattias Johansson hänvisar också till andra nedskärningar på kulturområdet och till de allmänna kostnadsökningar som inte minst kommunerna tvingas hantera.
– Hur trevligt ett kulturhuvudstadsår än skulle bli så måste man inse att det kommer att belasta Uppsala kommun kulturbudget under många år, både före och efter 2029. Allt pekar på det här blir en gökunge som kommer att tränga bort annat.
55 000 personer ska ha varit på plats vid Umeå älv för att se invigningen av kulturhuvudstadsåret i Umeå år 2014. Enligt Mattias Johansson (C) innebar året ändå inget större uppsving för det lokala kulturlivet.
Mattias Johansson är också skeptisk till nyttan av en utnämning. Enligt honom visar erfarenheter från Umeå, som var Europeisk kulturhuvudstad 2014, att det lokala och regionala kulturlivet inte såg något större uppsving för sin verksamhet.
Dessutom är Mattias Johansson långt ifrån övertygad om att den totala finansieringen kommer att kunna säkras. Förutom 78 miljoner från Uppsala kommun måste ytterligare 202 miljoner kronor in från annat håll. Bland annat förväntas staten skjuta till 80–100 miljoner kronor.
– Det känns långt ifrån givet att staten verkligen vill satsa så mycket som krävs för att genomföra ett kulturhuvudstadsår. Vi har ju redan sett nedskärningar på kulturen i statens budget på senare år, plus att det framöver kommer att krävas stora belopp för att rädda eftersatta byggnader som Operan och Naturhistoriska riksmuseet, säger han.