Några av rummen i Ungdomens hus totalförstördes av branden, medan andra klarade sig bättre. En doft av rök och svart sot har dock satt sig längs väggarna och på golven i hela byggnaden.
Golven som tidigare var vita har nu färgats svarta av sotet. På de möbler, väggar och instrument som inte totalförstörts av branden har istället en otäck rökdoft satt sig. Den plats som för bara ett par veckor sedan andades av kreativitet och glädje finns inte längre.
– Att gå in där efter branden var en jättekonstig känsla. Det är dystopiskt med sot i princip överallt. Det var tufft att behöva säga hejdå till platsen som vi älskat så mycket under de senaste två åren.
Som tur var hann alla ut från byggnaden i tid och ingen kom till skada.
20-åriga Julian Granberg Carvell var på väg till Ungdomens hus på fredagskvällen den 4 oktober när han hans flickvän, som redan var där och repade med sitt band, berättade att en brand brutit ut.
– "Det brinner i skejtrummet", skrev hon. Först tänkte jag att det bara var en liten grej, sen cyklade jag ut på Svartbäcksgatan och såg rökpelarna 20 meter upp i luften. Jag blev helt förtvivlad och stum. När jag kom fram såg jag hur helveteslågorna flög ut från fönstren. Det var obehagligt att se, minns Julian.
Julian var själv på väg till Ungdomens hus när han fick sms:et från sin flickvän. "Jag kunde först inte tro att det var sant", berättar han.
Först nu, ett par veckor senare, har Julians band och andra som hållit till i byggnaden, fått gå in i de eldhärjade lokalerna för att hämta sina tillhörigheter.
För hardcorebandet Kushims del, där Julian är sångare och basist, har tillhörigheterna klarat sig relativt bra från lågorna.
– Det finns ett stengolv mellan skejtrummet där eldsvådan började till den övre våningen där vår replokal ligger, elden hade inte spridit sig så mycket som man kan tro i byggnaden. Men allting luktar rök, säger Julian.
Julian Granberg Carvell, 20, blickar upp mot deras gamla replokal i tornet.
Två veckor efter branden den 4 oktober såg Ungdomens hus ut så här.
Risken är, enligt försäkringsbolaget, att instrumentens kretskort har tagit skada och att de så småningom kommer att gå sönder.
– Vissa instrument fungerar fortfarande och vi har försökt tvätta rent så mycket det går. Men det är mycket som luktar illa och det är läskigt med tanke på skadorna i elektroniken, säger han.
Men det är trots allt inte de ekonomiska skadorna som Julian Granberg Carvell oroar sig mest över.
– Min bas var värd ungefär självrisken så den kommer jag ha kvar. Det är ju mest minnena som försvinner. Så gott som alla vänner jag har i Uppsala har jag träffat genom Ungdomens hus. Vännerna har jag ju kvar, men sedan branden har vi träffats mycket mer sällan, förklarar han, säger Julian Granberg Carvell.
Julian Granberg Carvell, är försiktigt hoppfull inför framtiden. Att Ungdomens hus kan hamna ute i Boländerna tycker han är dåligt, trots att själva lokalen är bra. "Det blir inte lika tillgängligt där ute. Men vi kommer att kriga", säger han.