Suggestiv inramning

Uppsalamusikern Anna Rubinsztein spelar i gruppen Folk'Avant.

Uppsalamusikern Anna Rubinsztein spelar i gruppen Folk'Avant.

Foto: Tomas Lundin

Albumrecension2017-05-24 08:00

Efter framträdanden på scener och festivaler i Sverige, Finland och Spanien, skivdebuterar unga trion Folk’Avant, bestående av sångerskan Anna Wikenius, fiolspelaren och sångerskan Anna Rubinsztein från Uppsala, samt Maija Kauhanen, kantele och sång.

De möttes på Musikhögskolan i Stockholm, och det är ett synnerligen originellt folkmusikalbum de nu levererar, därtill med ett musicerande av yppersta klass.

Materialet är skrivet av alla tre, med förankring i svensk och finländsk folkvisa. Och samtidigt ett personligt tilltal och en känslomässig öppenhet som inte är vanlig i denna genre – helt utan parfymerade klichéer.

Poetisk uttryckskraft förenas med en vardagsrealism som i några fall hämtat inspiration från Nils Ferlin. Anna Wikenius starka, omanierade vokala uttryck påminner för övrigt lite grann om Turid, en av mina 70-talsfavoriter.

Lägg därtill en suggestiv inramning med transparenta sångstämmor, vindlande fiolspel och 39-strängad kantele, ett instrument som i sig antar en rad olika skepnader, från det rytmiskt sprittande till det arkaiskt introverta. En minst sagt färgstark albumdebut.

Bästa spår: ”Ljusmontör”

Folk

kkkk

Folk’Avant

Gryningsland

(Nordic Notes)

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!