Uppsalamusikern Michael Stolt har en minst sagt diger meritlista. I början av 90-talet var han sångare och låtskrivare i gruppen Desperados och sedan dess har han bland annat varit med i Flower Kings, Kaipa Da Capo och Eggs & Dogs. Nu är han tillbaka med sitt första soloalbum ”En hedonist utan skam”, ett rockigt album med personliga texter på svenska.
Stolt har en säker låtskrivarpenna och ett starkt melodisinne, något som märktes redan på Desperados-tiden. Den gruppens låtar gjorde sig synnerligen väl i radio när det begav sig, men jämfört med Stolts nya låtar står de sig idag rätt slätt. På solokvist har musiken mer nerv, här finns ingenting insmickrande eller anpassat för att smälta in obemärkt på radiostationers spellistor. Textmässigt har Stolt också tagit stora steg framåt. Det finns ett närmast episkt berättardriv i texterna på detta album och inlevelsen i sången ger intrycket att orden är skrivna utifrån egna erfarenheter. De berör på riktigt helt enkelt.
Skivan har flera låtar som förtjänar att bli minst lika uppmärksammade som Desperados hits, och den nästan nio minuter långa inledningslåten ”Andra sidan sjön” är ett mäktigt rockepos liksom avslutande ”Sjömanssång”. Albumet är dock något ojämnt, i bland de många höjdpunkterna finns också ett par-tre låtar som känns som blekare kopior av sådant som Ulf Lundell redan gjort. Men helt klart är ”En hedonist utan skam” en välkommen musikalisk återkomst för Michael Stolt.
Bästa spår: ”Vägen som vi går”