Underskattad pionjär jubilerar

I dag, för precis 200 år sedan föddes matematikern Ada Lovelace. Örjan Leringe tecknar ett porträtt av kvinnan som kommit att kallas världens första programmerare.

6 december 2015 20:46

Just i dag, den 10 december, är det 200 år sedan poeten Lord Byrons dotter Ada föddes. Fem veckor efter hennes födelse lämnade hustrun, Lady Anne Isabella Byron, sin välkände man efter ett kort och stormigt äktenskap. Hon tog med sig dottern Ada som aldrig lärde känna sin far då han dog när hon var åtta år. När hon endast trettiotre år gammal avled i livmodercancer begravdes dottern dock enligt sin egen vilja med sin far. I Sigrid Combüchens roman "Byron" beskrivs dråpligt hur Byronsällskapet på 1930-talet fick tillstånd att öppna Byrons gravkammare. Byrons kvarlevor examinerades i detalj, medan Adas troligen lämnades ifred.

Charles Babbage maskiner ”Difference Engine” och ”Analytical Engine” räknas som de tidigaste föregångarna till dagens datorer. Den första finns som en prototyp och kan i fungerande skick beskådas på Science Museum i London. Maskinen laddas med ett program som styr beräkningarna, en processor och en minnesfunktion. Processorn kunde räknesätten och kunde även styra beräkningsförloppet baserat på resultaten. Maskinerna styrdes med hålkort, på liknande sätt som de automatiska vävstolar fransmannen Jacquard uppfann i början av 1800-talet.

Tidigt visade Ada Byron intresse för naturvetenskap och matematik. Även hennes mor, Anna Isabella, hade sådana intressen och dessutom en utbildning i matematik som hon använde i sin roll som ansvarig för dotterns utbildning. När Ada var 11 år tog Anna Isabella med henne på en ettårig bildningsresa i Europa, där hon bland annat lärde sig franska. De var en tid då industrialismen slog igenom i England. Tågtrafiken byggdes ut och ångbåtarna ersatte alltmer segelskeppen. När de återkom till England gjorde de studieresor till industrier i norra delarna och besökte bland annat ett av de första Jacquard-automatiserade väverierna.

Ada växte upp i en välbärgad överklassmiljö. Som sjuttonåring fick hon för första gången besöka kungliga mottagningar i Buckingham Palace. I den miljön fanns också dåtidens mest inflytelserika vetenskapsmän, bland annat Charles Babbage. Babbage blev uppenbart intresserad av denna nyfikna unga dam och försåg henne med ritningar av sin maskin. Samarbete skulle vara i mer än tio år.

Hon gifte sig som 18-åring med William som senare blev adlad som Earl of Lovelace och Ada själv fick titeln Lady Lovelace. De fick i snabb följd tre barn och hon studerade även som gravid vetenskapliga ämnen. I William fann hon en man som emot tidens konventioner accepterade sin unga hustrus vetenskapliga intressen. Men mannen styrde över ekonomin och Ada Lovelace fick ett apanage som inte alltid räckte till den vetenskapliga litteraturen. Medan William spenderade stora summor på utbyggnader av deras slott och herresäten.

Babbage var inte nöjd med sin ”Difference Engine.” Alltmer började han arbeta med en ny version, ”Analytical Engine”. Han hade i två decennier uppburit stora anslag från den brittiska staten och behövde nu mer. Men han saknade den diplomatiska och pedagogiska talang som krävdes. Efter ett katastrofalt möte år 1842 med premiärminister Sir Robert Peel, skriver Peel:

”Hur ska vi bli av med Mr. Babbage och hans beräkningsmaskin? Säkert är det väl att den, om färdigställd, kommer att vara värdelös för vetenskapen?”

I början av 1843 fick Babbage besked om att prototypen för ”Difference Engine” överlämnats till Science Museum och att allt stöd till utveckling nu upphört.

Babbage sökte få hjälp från utlandet. Han föreläste i Turin om ”Analytical Engine. Den italienske militären och matematikern Luigo Federico Menabrea presenterade maskinen i en vetenskaplig artikel. På franska beskrev han konstruktionen och gav även exempel på hur den kunde programmeras. Babbage bad Ada översätta artikeln till engelska. Den resulterade i skriften ”Notes”, en tre gånger så lång redogörelse med den hittills mest utförliga beskrivningen av maskinen och även ett flertal programexempel.

Det har tidigare antytts att Ada Lovelace rekryterats inte för sin kompetens utan för sitt kändisskap som Lord Byrons dotter. Hennes matematikkunskaper har ifrågasatts och hennes framskjutna roll skulle bero på att hon tillhörde den inflytelserika överklassen i den tidens England. Det senare kunde naturligtvis vara betydelsefullt, inte minst i kombination med hennes mors kontakter i den vetenskapliga världen. Engelska universitet var vid denna tid stängda för kvinnor men modern, Anne Isabella, ordnade privata seminarier för dottern med en professor i matematik vid University College i London.

Brevväxlingen mellan Ada Lovelace och Charles Babbage under hennes framställning av den drygt 40-sidiga ”Notes” har visat att hennes roll varit betydande (”Lovelace & Babbage and the Creation of the 1843 ’Notes’” IEEE, History of Computing).

I brevväxlingen påpekar Ada delar som saknas eller är felaktiga. Tonfallet i breven är kollegialt. Det påminner om dagens korthuggna mejlväxlingar. I ett av sina brev skriver Lovelace att hon vill lägga in ett programexempel med beräkning av Bernoullis tal. Programmet skrivs av dem tillsammans där hon bidrar med att rätta fel.

I Lovelaces och Babbages samarbete kan man i dokumentationen se att medan han är sysselsatt med mer handfasta problem med numeriska beräkningar så kan hon brista ut i mer visionära uttalanden:

”Anta, till exempel, att de fundamentala relationerna av tonhöjd i harmonilära och kompositionsteknik kunde uttryckas och anpassas, då skulle maskinen kunna komponera utvecklad och vetenskaplig musik av alla grader av komplexitet och omfattning”.

I flera av sina brev utvecklar Lovelace tankar om maskinens potential för mer än numeriska beräkningar. Hennes profetior om dess generella användbarhet kunde man kanske betvivla på den tiden och därmed hennes kompetens. Om Adas Lovelaces roll i utvecklingen dyker ibland också upp påståenden att hon skulle vara manodepressiv och utan egen självinsikt. Men, för att citera författaren Karin Johannisson, ”den kvinna som spräcker normen för den förväntade kvinnligheten riskerar att kallas just galen”.

<p>Ada Lovelace</p>

Charles Babbage tillskrivs äran av att i första halvan av 1800-talet ha konstruerat den första datorn. Hans medhjälpare under tio år, Ada Lovelace, brukar nämnas som den första programmeraren. Hennes roll har tidigare förminskats till att mer vara en assistent till Babbage än jämställd medarbetare. Senare tiders studier av deras brevväxlingar visar att hon var fullt införstådd med hur maskinen fungerade och att hon dessutom kanske mer än Babbage själv förstod dess fulla potential.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!