Att döma av den pågående poesidebatten pekar lyrikens konjunkturkurva rakt ned i ett litterärt slukhål. Just nu rasar en dispyt i kulturspalterna kring huruvida den svenska poesin är både marginaliserad och meningslös. Samtidigt finns en rad exempel som tvärtom vittnar om att poesins ställning i samhället, om vi bortser från det rent innehållsliga ett ögonblick, är starkare än på mycket länge.
När Linnea Axelsson tilldelades Augustpriset i november för eposet ”Aednan”, blev hon den andra pristagaren någonsin att belönas för en diktsamling.
SVT:s stora kultursatsning i vinter är också inriktad mot poesi. I public service-puttriga ”Helt lyriskt” har artisteliten tonsatt klassiska svenska dikter. Och ungefär samtidigt som samhällsmagasinet Fokus listade de ”100 viktigaste nu levande poeterna” ägnade Alex Schulman och Sigge Eklund nästan ett helt avsnitt åt poesi i sin annars brett förankrade podcast.
Även riksdagens koalisationstrassel fick nyligen lyrisk guldkant. Möjligen var det ett uttryck för en slags biblisk desperation när talmannen i mitten av januari valde att höja riksdagens poetiska ribba till rena Patrik Sjöberg-nivåer. I samband med en presskonferens om regeringsbildningen citerade Andreas Norlén Johan Ludvig Runebergs dikt ”Sveaborg".
”Det frågtes blott, det gavs ej svar".
Vinterns mest omtalade svenska film bygger på Harry Martinsons klassiska diktepos ”Aniara". Och i hyllade ”The kindergarten teacher” spelar Maggie Gyllenhaal en intellektuellt svältfödd förskolepedagog som upptäcker att ett av barnen har en ovanlig talang för poesi.
I den nya säsongen av True Detective (HBO) är Amelia (Carmen Ejogos) en lyriskt lagt lärare. Slutklämmen i Robert Penn Warrens dikt, som Amelia läser för sina studenter i första avsnittet, har en bärande roll för seriens handling: ”The name of the story will be time / But you must not pronounce its name.”
För att inte tala om alla andra svärmiska tecken i tiden: utsålda spoken word-festivaler (på exempelvis Reginateatern i Uppsala och Dramaten i Stockholm), Instagram-poeter (konton som @bokpoesi har 15 000 följare), prisade naturlyriker (Jonas Gren, Eva-Stina Byggmästar) och handböcker (exempelvis Mats Söderlunds ”Skriva poesi: Om diktandets hantverk”).
Samtidigt visar färska siffror från Storbritannien att försäljningen av poesi ökade med 12 procent förra året. Totalt såldes 1,3 miljoner diktsamlingar. Det mest anmärkningsvärda? Två tredjedelar av poesikonsumenterna var yngre än 34 år. Enligt The Guardian beror ökningen på ett instabilt och extremt politiskt läge. Att Trumpifieringen av samtiden fått människor att börja längta efter gråskalor och skönhet.
Vi kan kalla det för poetisk rättvisa.