Det finns ett talesätt som många flerkulturella människor genast kan identifiera sig med: Den som har två hemländer har inget. Den amerikanske författaren Viet Thanh Nguyens debutroman ”Sympatisören” fångar denna intighet på ett djuplodande sätt. Han kom till USA med sina föräldrar som flykting från Vietnam då Saigon föll 1975 och är i dag professor i engelska och Ethnic studies vid University of Southern California. Det är där, vid Saigons fall, som romanen tar sin början. Vi äldre minns nyhetsbilderna med av desperata människor överfyllda helikoptrar som tvingas ned till marken av sin tyngd.

Bokens jag är en sydvietnamesisk kapten som arbetar för den nordvietnamesiska sidan som mullvad och spion. Genom hela romanen saknar han ett personligt namn. Han följer med sin general i det sista flygplan som lämnar Saigon och blir flykting i USA där han tidigare läst vid universitet och skrivit en examensuppsats om Graham Greenes klassiker ”Den stillsamme amerikanen”, med vilken Viet Thanh Nguyens egen roman har djupa beröringspunkter.

I USA fortsätter han sitt dubbelliv och rapportera till Vietnam om de sydvietnamesiska flyktingar som tvingas leva ett andra klassens liv i sitt nya hemland, men som aldrig ger upp tanken om revansch och återvändande. Som generalens inofficielle adjutant förmås han att döda misstänkta nordvietnamesiska spioner väl medveten om att han själv är den verklige skyldige. Han gör det för att skydda sin egen identitet, samtidigt som han urholkar sin egen personlighet i en avgrund av skuld. Att leva ett dubbelliv gör såväl mullvaden som hans omvärld till offer.

Artikelbild

| Viet Thanh Nguyens är född i Vietnam men kom med sina föräldrar som flykting till USA när Saigon föll 1975.

Under romanens gång förstår läsaren att den namnlöse berättaren skriver sin redogörelse som ett bekännelsedokument inför en vietnamesisk fängelsekommendant. Handlingen ska således ta honom åter till Vietnam. Men hur och varför ska inte avslöjas i denna recension, det får läsaren själv upptäcka. Dessförinnan möter han en omtalad och framgångsrik filmregissör som ska göra en actionfilm om Vietnamkriget. Bokens jag blir anställd som vietnamesisk sakkunnig vid inspelningen, vilken äger rum i Filippinerna. Under inspelningen tvingas han möta okunniga klichéer och rasistiska attityder om sitt eget folk av den nation som anser sig ha räddat honom. Filmen som spelas in har påtagliga drag av såväl "Plutonen" som "Apocalypse Now" och är ett heroiserande av det grymma fiasko USA gjorde sig skyldiga till.

Under denna märkliga odyssé ökar berättarens främlingskap. Själv är han vad alla kallar ett halvblod, med en vietnamesisk mamma och en katolsk fransk präst som pappa. Han har en fot i vartdera lägret, som båda gör anspråk på honom. I USA förväntas han bli riktig amerikan och i Vietnam ska han omskolas från all västerländsk påverkan. Ingenstans kan han bli accepterad för den han är. Ingenstans hör han hemma.

Han utsätts för fördomar från båda kulturerna och blir ett offer för såväl orientalism och occidentalism i en allt mer tilltagande hemlöshet. Det skapar en cynisk ton i berättelsen :”Jag gillade min whisky outspädd, som jag gillade sanningen. Tyvärr var outspädd sanning ungefär lika dyrköpt som artonårig single malt-whisky.”

”Sympatisören” vann Pulitzerpriset 2016 och är en roman som rör sig på flera plan. Det är en flyktingberättelse lika mycket som en spionthriller och historisk roman. Psykologiskt djuplodande och fylld av svart humor. Framförallt är ”Sympatisören” en tragisk berättelse om skuld, hemlöshet och självutplåning. Hur ett ständigt utanförskap frammanar och skapar en identitet och en individ som kan anpassa sig i varje sammanhang, men som hör hemma ingenstans. Detta ingenting ska växa till ett credo och en bekännelse i berättelsen. En dubbeltydighet som vänder rocken på ideologierna ut och in.

Mycket i romanen har autentiska drag. Och som berättarjaget själv konstaterar: ”Det absurda är ofta rotat i en sanning.” Huvudpersonen delar sin personliga tragedi med ett land som delades upp i nord och syd och som blev en spelbricka för världens stormakter. Vietnamkriget får nya perspektiv som varit okända för många av oss som tidigare drunknat i ideologiska ställningstaganden. Det kunde också ha varit en berättelse om Kuba, Afghanistan, Nicaragua eller Israel och Palestina. Viet Thanh Nguyen debuterar med en otroligt stark roman som det nu är en glädje att få läsa på svenska i en välskriven översättning.