Döden är mest av allt en fantastisk kapitalförstörelse, menar konstnären och fotografen Vasilis Theodorou. Vi dricker kaffe i hans sparsamt inredda kök på Rackarberget.
– När man äntligen lärt sig vad man behöver veta om livet är det slut. Det är jävligt orättvist. Man borde födas gammal, säger han.
Det är inte en tro på högre makter som får Vasilis Theodorou att söka sig till begravningsplatser. När han träffar sina släktingar som är präster brukar de komma överens om att inte prata om Gud. Genom sina foton vill han skildra livet här och nu. Berthåga kyrkogård är en plats där människor promenerar, springer och har picknick i buskarna. Där finns begravningsplatser för olika religioner, som islam, judendom och baha´i.
– Först hamnade jag där för att jag behövde komma ut och gå, berättar Vasilis Theodorou.
Som konstnär vill han gräva där han står, och i Vasilis Theodorous fall blev det Berthåga kyrkogård. Han tror inte på att ha en förutbestämd plan för ett projekt, utan hittar rätt väg efter att ha fotograferat lite på måfå.
– Det gäller att inte fastna, man måste vara i kontakt med det man gör.
Vi förflyttar oss till arbetsrummet där jag får se ett urval av bilderna på datorn. I svartvitt och färg visas årstidernas och känslornas skiftningar bland gravstenar, träd och dammar. Hårdast träffar en bild av en grav dekorerad med en ballong som det står "It´s a boy" på.
– Ett barn som dog precis efter förlossningen, säger Vasilis Theodorou.
Sorg och saknad är nog oundvikliga teman i ett konstprojekt som kretsar kring en kyrkogård. Samtidigt vill Vasilis Theodorou lyfta andra sinnesstämningar. Dödens närvaro hindrar inte Pokémon Go- spelare från att flockas runt klocktornet för att fånga pokémon, vilket syns på ett foto. Det är det levande som för honom gör kyrkogården till en andlig plats.
– Kyrkor är museer. På kyrkogården finns minnena, livet. Alla är inte religiösa, men jag tror att nästan alla är andliga. Vi har drömmar, vill ingå i en kontext, säger Vasilis Theodorou.
Under en av hans utflykter till Berthåga kyrkogård förra sommaren bröts friden av ett häftigt vrål. Vasilis vände sig om och fick se över 30 svartklädda motorcyklister komma åkande. De stannade vid en grav.
– De samlades där och hyllade någon, kanske en medlem, det var fint.
Vasilis Theodorou beräknar att projektet kommer att vara färdigställt under våren 2018.