Kulturskatterna ska in i datorn

Bit för bit görs samlingarna på Carolina Rediviva tillgängliga för allmänheten: cirkusaffischer, kartor, medeltida böcker, Mozarts handskrivna noter och oändligt mycket mer.

2 april 2018 07:00

En trappa ner på Carolina Rediviva pågår ett omfattande arbete med att digitalisera universitetsbibliotekets samlingar. Förr var man tvungen att sitta i en specialläsesal med hög säkerhet för få läsa gamla värdefulla exemplar, efter att först ha beställt fram dem. Det gör man fortfarande, men nu kan man läsa allt mer hemma vid sin dator.

– Digitaliseringen är ett sätt att utvidga specialläsesalarna, säger överbibliotekarie Lars Burman.

Det här arbetet har pågått länge, men i år satsar universitetsbiblioteket extra på digitalisering. Så här ser processen ut: Först tittar en konservator på materialet och lagar det som behöver repareras. Sedan skannas eller fotograferas det. När det ligger i datorn tar en bibliotekarie över och gör materialet sökbart och tillgängligt.

Fotografen Magnus Hjalmarsson ansvarar för digitaliseringsstudion. Där är det dagsljuslampor i stället för fönster för att få samma ljus dygnet runt. Biblioteksassistent Kjell Sagström sitter och skannar in ett handskrivet Aristoteleslexikon från 1482. Varje gång han bläddrat sänker han ner en glasskiva över boken. Sedan sveper scannern över den med ett surr. En sådan normaltjock bok tar minst en arbetsdag att skanna in och göra sökbar i datorn.

En annan skanner bläddrar själv med hjälp av tryckluft och klarar 200 sidor i timmen. Där lägger man inga handskrivna rariteter eller gamla trycksaker, utan bara böcker med modernt tryck från 1850-talet och framåt.

I nästa rum finns två kameror över två bord. Där hamnar det sköraste materialet och böcker som är för tjocka för att öppna i 180 grader. Dit hör P.A. Säves ”Gotländska sägner IV” från 1800-talet. Magnus Hjalmarsson slår upp en sida med rubriken ”Småfåglarnas julfröjd”.

– Det här jobbet är roligare än man kan tänka sig och ganska omväxlande, säger han.

Universitetsbibliotekets samlingar är enorma.

– Det finns att göra generationer framåt, säger Magnus Hjalmarsson.

Mycket av digitaliseringen görs på uppdrag av forskare. När de behöver något snabbt får de betala med sina forskningsanslag. Om de behöver större material kan de söka pengar särskilt för det.

Det som forskarna efterfrågar prioriteras, liksom sådant som är skört och unikt för Uppsala universitet. När det finns tid över digitaliseras annat i samlingarna. En rolig sak de arbetar med för tillfället är cirkusaffischer från 1830–1900. Affischsamlingen är gigantisk, eftersom universitetsbiblioteket får så kallade pliktexemplar på allt som trycks.

Lokalt material som tillgängliggörs just nu är tryckta böcker och musikalier från Lövstabruks herrgård och 1700-talsmusikhandskrifter från Gimo herrgård.

– Det finns underbart mycket Uppsalamaterial också. Jag plockade fram en Rudbeckskarta från 1600-talet som visar hela stan. Där Carolina Rediviva ligger fanns en tullport och bakom den bara fält, berättar Lars Burman entusiastiskt.

Ett forskningsområde som utvecklas mycket är digital humaniora. Att kunna söka i stora mängder text öppnar nya möjligheter.

– Forskarna kan ställa helt nya frågor till materialet när det finns digitalt, säger Lars Burman.

Även allmänheten får glädje av det digitala arkivet. Släktforskare som googlar på gamla släktingar kan få en träff i databasen. Och den som vill ha inspiration till sitt bröllopstal kan leta fram bröllopsdikter från 1600-talet.

Fakta

Digitalisering

Allt universitetsbiblioteket digitaliserar blir sökbart och tillgängligt i Alvin, en digital plattform för samlingar och kulturarv: www.alvin-portal.org.

Målsättningen är att under 2018 digitalisera bland annat 100 medeltida handskrifter, 5 000 avhandlingar från 1605–1855, 300 handritade kartor och 600 cirkusaffischer från 1830–1900.

Den 18 april utlyser Vetenskapsrådet 175 miljoner kronor för digitalisering av kulturarv, som forskare kan söka.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Tina Lövrander