Den 13 mars 2016 släppte Kent en musikvideo med ett budskap som väckte uppståndelse i hela Sverige. De skulle släppa ett album, åka på turné och sedan lägga av. Det som följde blev ett riktigt Kent-år. Enligt United Stage såldes runt 290 000 biljetter till avskedsturnén och hyllningarna från fans och kritiker tog aldrig slut.

LÄS MER: Broder Daniels kaotiska start i Uppsala

I början av 1995, däremot, var det inte lika många som kände till Kent. De hade fått skivkontrakt och debutalbumet var precis färdiginspelat, men ännu fanns inga låtar släppta. Kalmar nation bokade popbandet från Eskilstuna för en konsert 21 januari.

– När de kom hade de en reporter från musikmagasinet Slitz med sig, som höll på med ett reportage om dem. Så snacket hade börjat gå, berättar Anders Zaine, som var en av Kalmar nations bandbokare. Han hade sett Kent i ett öltält på Hultsfredsfestivalen sommaren före och bokat dem via gemensamma känningar i Eskilstunabandet Superswirls.

Han minns konserten som lyckad.

Det gör också Sara Reis, då student i Uppsala. Hon hade nyligen startat ett eget fanzine, Fozzie, som snart skulle komma ut med sitt andra nummer – och där skulle Kent vara med.

– Jag visste inte så mycket om dem. Det var nog Anders Zaine som sagt till mig att "det här är asbra". Jag hade inte bokat någon intervju i förväg och jag minns inte exakt, men jag antar att jag bara gick fram och frågade, berättar Sara Reis.

Gitarristen Sami Sirviö tackade hursomhelst ja till intervjun, som hölls en bit upp i Kalmar nations trapphus. Där var det tyst och lugnt, sånär som på några par som letade efter en avskild plats att hångla på. Ja, och sånär som på Saras kompis, som följde med.

– Han var ganska full. Jag minns att han satt och sjöng låten "Kent" av bandet Salad och var störig medan jag intervjuade.

Sami Sirviö minns hon som glad och trevlig, pepp efter spelningen.

– Jag var också lite osäker på om han flörtade med mig. Jag avslutade intervjun med att fråga "vilken fråga skulle du helst vilja svara på" – jag brukade alltid fråga det. Och då svarade han "ska vi gå hem till mig eller dig?". Jag vet inte om han bara skämtade, och det blev hursomhelst inte så.

En som också pratade med Kent den kvällen – fast på ett annat sätt – var Patrik Stenberg. Han stod i publiken, klädd i en vit jeansjacka och höll en öl i handen. Det senare gjorde att han knäppte med fingrarna i stället för att applådera, vilket han själv tror kan ha provocerat sångaren Jocke Berg. Hursomhelst pekade Berg ut Patrik från scenen och hånade honom för den vita jackan.

– Jag blev paff men också lite stolt över att bli utpekad, minns Patrik Stenberg.

En kort tid efter spelningen på Kalmar nation släpptes singeln "När det blåser på månen" och i mars kom debutalbumet "Kent". Genombrottet var ett faktum.

Där kunde bandets historia med Kalmar nation ha slutat – men det gjorde den inte. Den 13 maj 1995 skulle nationen ha en musikfestival och drabbades av ett bandavhopp. På vinst och förlust ringde Anders Zaine till Kents gitarrist Martin Roos, vars telefonnummer han sparat. Roos berättade att bandet numera enbart bokades via ett stort bokningsbolag.

– Men han sade att de kunde komma ändå, om vi inte berättade för bokningsbolaget, så vi gjorde knappt någon reklam, berättar Anders Zaine.

Den 13 maj stod de alltså på Kalmar nations scen igen. Ryktet hade spridits och det var mycket folk och trångt. En liten föraning, kanske, till hur det skulle bli senare i karriären, då de spelade på betydligt större scener – och då de dessutom hade tvärvänt i frågan om vita jeansjackor. År 2003 hörsammade över 30 000 personer Kents önskemål om att komma till Stockholms stadion klädda i vitt – en konsert som kallas "den vita konserten" och som kom att bli Kents mest omtalade spelning.