– Jo, det ser ut som att det blir en hel del resande under året. Jag är inte alls trött på det, så inget problem, men ransonerar gärna lite, säger Håkan Nesser på en ibland lite trött telefonlinje till Gotland.
Det som händer i filmväg är att .tre av hans berättelser blir internationella filmer, alla med premiär under 2018. Det är Daniel Alfredson som regisserar och hans sambo Birgitta Bongenhielm som skriver manus. Bland skådespelarna finns namn som Ben Kingsley, Jeff Fahey, Millie Brady, Ed Cooper Clarke, Gemma Chan och Tuva Novotny.
Under samtalet infinner sig ibland känslan av att Håkan Nesser har en mild distans till det hela, meningen "det är de internationella bolagen som vill" återkommer emellanåt.
– Man jag har fullt förtroende för Daniel Alfredson, han och Birgitta har gjort ett jättebra jobb utifrån den råkopia jag har sett. Filmandet har gått som på rälsunder sommaren, runt om i Europa.
Håkan Nesser verkar nöjd med det hela.
– Jag gillar Alfredsons tidigare filmer också. Dessutom har han fått med sig utmärkte fotografen Pawel Edelman som jobbat med Roman Polanski.
De berättelser som blir till film nu är "Rein" - som får titeln "Death of an author", "Kära Agnes" - "Dear Agnes" - samt "Ormblomman från Samarien" - "Samaria". I samband med detta kommer också boken "Intrigo" där de tre historierna finns samlade plus helt nyskrivna novellen "Tom" samt släpvagnen till "Ormblomman från Samarien", "All information i fallet". Boken finns ute nu.
– Det är viktigt att påpeka att en bok är en bok, en film en film. Det är inte samma sak, det vet alla som sett sin favoritbok i filmversion, man blir nästan alltid besviken. Håller man isär det hela så slipper man det. Den filmatisering jag tycker bäst om av den egna produktionen är "Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö".
Han meddelar också att TV4 ska spela in hans böcker om Gunnar Barbarotti, än så länge bara på manusstadiet men man räknar med att sända dem 2020
Då och då under samtalet kommer närkingskan krypande och jag kan inte hjälpa att jag kommer att tänka på revyfiguren Hjalmar, även om de har ytterst få beröringspunkter i övrigt.
På något vis känns det om att Håkan Nesser alltid har funnits. Han debuterade ändå sent i livet, som 38-åring med "Koreografen", då han var lärare i Uppsala. Genombrottet kom fem år senare med "Det grovmaskiga nätet". Där möter vi för första gången kommissarie Van Veeteren i den fiktiva orten Maardam. Han är sedan huvudperson i sammanlagt tio böcker.
Håkan Nesser var på det viset med när den svenska "deckarboomen" drog igång, en företeelse han dock är kritisk till. Redan för sex år sedan svarade han i en intervju på frågan om det fanns tecken på att deckarboomen var på väg att ebba ut: "Ja, jag hoppas det. Om fem år kommer nordiska deckare vara illa sedda i resten av världen eftersom korkade förlagshus har köpt upp alldeles för många, och för dyra pengar. De har dessutom betalat i förskott, så nu måste de kränga sex miljoner böcker – som ibland inte är skrivna ännu! Vissa svenska agenter har lurat på dem kontrakt som är väldigt ofördelaktiga".
Han håller med idag.
– Det är inget fel på genren i sig, det finns mycket bra. Annars skulle väl inte deckare fortfarande efter mer än hundra år vara det mest lästa.
Håkan Nesser kan glädja alla fans av Van Veeteren och Gunnar Barbarotti att de möts i nästa bok. "De vänsterhäntas sammansvärjning" kommer efter sommaren 2018.
– Det gäller bara att väva ihop Maardam med Kymlinge.