– Den viktigaste utmaningen kommer att bli hur vi ska hjälpa den kreativa och kulturella industrin att anpassa sig till den nya digitala ekonomin, konstaterar Androulla Vassiliou som är EU-kommissionär med ansvar för kulturfrågorna i en mejlväxling med UNT Kultur.

Med en bakgrund som jurist pekar den 70-åriga cyprio­tiskan på att det är inom en rad lagstiftningsområden som berör kulturen som man kommer att finna de heta frågorna.

– Vi behöver lagstiftningsreformer, som en moderniserad upphivsrättslag som stödjer och belönar kreativitet och vi behöver en översyn av skattereglerna för internetekonomin – så att vi får samma spelregler för alla.

Artikelbild

Det som var förra mandatperiodens stora fråga, att baxa EU:s långtidsbudget i hamn, är avklarad. Trots att budgeten för första gången minskade som helhet blev det mer pengar till kulturen. En som är nöjd med resultatet är en av kulturens maktspelare inom EU, tyska kristdemokraten Doris Pack som är kulturutskottets avgående ordförande i Europaparlamentet.

– Att vi fick in ökningen med nio procent är en riktig framgång, särskilt i dessa tuffa ekonomiska tider, säger Doris Pack på telefon från Bryssel.

Sjuårsbudgeten bantades från 1006 miljarder till 960 miljarder euro. Kulturens andel av det är lilla 1,46 miljarder euro, så ökningen kan ses mer som symbolisk seger än att det är en storsatsning.

Orsaken till att kulturen anses viktig anas i ett samtal med Morten Løkkegaard som är vice ordförande i kulturutskottet. Løkkegaard tillhör Venstre, Folkpartiets systerparti i Danmark, och är dansk politiks motsvarighet till Lars Adaktusson, ett tv-ankare som har lämnat journalistiken för att bli politiker:

– Den största kulturella utmaningen handlar inte om program och pengar, det handlar om vad som är själen och hjärtat i att vara europé, säger Løkkegaard på telefon från båten mellan Århus och Själlands udde. Det är en av få luckor han har i valkampanjandet för att klämma in ett samtal med en svensk journalist. På spel i Danmark står vilket parti som blir det största, Venstre, eller EU-skeptiska och populistiska Dansk Folkeparti.

Løkkegaard tog initiativet till ”A New Narrative for Europe”, ett projekt som han beskriver är till för att överbrygga gapet mellan medborgare och EU, och skapa legitimitet.

I uppropet heter det ”...att förtroendet för Europa måste återskapas och värden som demokrati och mänskliga rättigheter måste återbekräftas.” Løkkegaard ser framför allt hotet från de berättelser om Europa som nationalistiska och populistiska krafter för fram och han döljer inte den politiska dimensionen i projektet.

– Den populistiska extremhögern är ett förlorat slag, ”A New Narrative Europe” är för dig och mig som finns i den politiska centern.

Det program som har gett EU störst effekter kulturellt är dock Erasmus, student­utbytet som under förra året gjorde att över 750 europeiska studenter kom till Uppsala universitet.

Erasmus hanteras av samma kommissionär och samma utskott i parlamentet som kulturen även om de budgetmässigt ligger i olika påsar, och Erasmuspåsen är tio gånger så stor som kulturpåsen.

Men varken utbildning eller kulturpolitik lockar svenska ledamöter att sitta i utskottet tillsammans med Løkkegaard och Pack. De pekar båda på att svenskarna dels inte är så många, dels att utskottet inte har hand om unionens tunga lagstiftande frågor.

– Men vi kan jobba med program, mindre projekt och yttranden, så vi kan göra avtryck, förklarar Morten Løkkegaard som betonar den ”mjuka” indirekta makten som en utskottsplats ger möjlighet till, även i att driva kulturfrågor på hemmaplan i Danmark.

– Genom att jag är enda dansk så har jag i stort sett fri tillgång till kulturministern. Jag skulle verkligen rekommendera att åtminstone en svensk tog plats i utskottet.

I Bryssel håller den tidigare skolläraren Doris Pack på att avsluta sitt värv som parlamentariker. Efter 25 år är det dags att flytta hem till Saar, när hon började hade EU tolv länder och parlamentet hade inget inflytande. Nu är det 28 länder och makten har delats mellan ländernas ministrar och Europaparlamentet. Doris Packs tankar och oro ligger i att hennes generation är på väg bort, den generationen som växte upp med andra världskrigets skugga.

–- Vi byggde Unionen med ekonomi och inre marknad för att stoppa framtida krig, men hur kan vi få dagens unga att förstå EU om de inte vet varför vi tillsammans skapade unionen. När jag får besök från andra världsdelar är de helt fascinerade av vad vi har åstadkommit. Men vi ska komma ihåg att det är en ömtålig skapelse som hotas att raseras av populister. EU:s själ kan inte hittas i pengar och ekonomi, men vi kan finna den i kulturen.