DIREKTRAPPORT: Alla årets sommarvärdar presenteras
Richard Tellström är matkulturforskaren som haft en avgörande roll i prisbelönta, TV-programmet "Historieätarna", som hittills sänts i tre säsonger. Det var han som stod för historiekunskaperna och delvis de rätt motbjudande recepten.
– All mat är objektivt sett lika god! Det är vi som laddar vissa rätter med förväntningar. Vi människor hade kunnat äta vad som helst; bara maten hänger i hop med den kultur och gemenskap som vi vill befinna oss i, säger Richard Tellström.
Och hänger ihop med vår samtid gör knappast den historiska maten njursoppa, stuvad kalvhjärna eller kokt blodpudding med smör. Men att vi undviker den i dag betyder inte att maten inte var god förr. Orsaken till att vi ratar den i dag är att ingen annan äter den numera. Troligtvis skulle dina kolleger bli rätt förbryllade om du öppnade en matlåda och började trycka i dig 1500-talsrätten, långkokt mage, på lunchrasten.
– Genom att äta viss mat visar du vem du är och vilken gemenskap du vill tillhöra. Mat ger dig en identitet, säger Richard Tellström.
Och det verkar rimligt att vi människor vill tillhöra flocken, det har vi velat sedan urminnes tider, då var det ju ett villkor för vår överlevnad. Det är just de här sakerna, hur mat och dryck hänger ihop med den mänskliga gemenskapen som Richard Tellström intresserar sig för. Inte kornets fibrer eller vinets ben.
– Tänk bara så roligt det är att titta på vad andra har lagt i sina kundvagnar i mataffären. Det gör vi för att vi ska kunna läsa in den andra människans personlighet, säger han.
Mat är alltså ett bra sätt att visa vilken flock vi tillhör, och vi är alla experter på mat och har så varit sedan vi var cirka sex månader gamla, då vi började intressera oss för vilka matvaror vi borde undvika eller äta.
Just nu ligger kostavvikelser i tiden, det vill säga att människor avstår från mat av kulturella skäl och inte medicinska. Att också den mat som vi väljer bort säger något om vilka vi är, det är något nytt. Det kan vara att avstå ifrån kolhydrater, laktos, kött och fisk eller att bara äta rå mat. Varianterna är många (men konstigt nog har både bröd- och köttätandet ökat samtidigt, och Richard Tellström spekulerar i om vi käkar bröd i smyg).
Maten är alltså det signalsystem som håller oss samman mer än både valet av kläder och skor.
– Ta bara alla matfoton på sociala medier. Genom dem talar vi om vem vilka vi är. De bilderna är berättelser om folk, att titta på dem är att titta på dina medmänniskor, säger Richard Tellström.
Varför är maten så viktigt i våra liv numera? Annat var det förr, eller...
– Ja visst, om du jämför med 1960-talet, då vi mer åt för att bli mätta, så la ett hushåll ut mellan 25-30 procent av sin inkomst på mat. I dag lägger vi drygt 10 procent av vår inkomst på maten och det gör att vi både kan välja bort och lägga till. Politiken är en annan viktig faktor. Hade vi inte gått med i EU, 1995, så hade inte maten blivit så billig, säger Richard Tellström.
Han jämför med Norge som står utanför Europagemenskapen och har skyhöga priser på importerad mat. Där finns ett klassamhälle skapat av mat. Överklassen är de som bor nära den gränsen och kan åka in i Sverige för att handla till ett lägre pris och få ett större utbud av den moderna maten. Medan de som bor långt ifrån gränserna, får äta den mera traditionella norska maten.
Vad ska du prata om i ditt program?
– Om kaffe, bland en massa annat, och om dess betydelse för gemenskapen. Inte minst vikten av det opretentiösa med en slät kopp kaffe. Ett rätt udda uttryck som vi använder för att inte genera varandra. På så sätt visar vi att vi skulle ha velat bjuda på något mera, och att vi vet att vi borde ha gjort det för att matcha våra känslor för den andra personen.