Salsta slott var tidigare ett renässansslott, och dessförinnan ett medeltida herresäte, innan det byggdes om av Nils Bielke på 1670-talet. Han inspirerades av franska barockslott och ville bygga ett eget som motsvarade hans höga ställning i prakt. Väl färdigt gav han det till sin hustru Eva Horn. Och tur det, skulle det visa sig.
– Hon fick slottet i morgongåva när de gifte sig, berättar Niclas Malmberg från Alla tiders slott och kultur.
Bolaget hyr slottet av Statens fastighetsverk, sedan april i år, och har som mål att levandegöra kulturarvet och berätta slottets historia. Planen är att återetablera det på 80- och 90-talet kända konceptet “Musik på Salsta” – men i ny tappning. Då hade man tv-sändningar, jazzkonserter och gäster som Tommy Körberg på slottet.
– Programmet var riktat mot en större publik. Vi vill istället spela barockmusik eftersom det är ett barockslott, säger Niclas Malmberg.
I år ges tre konserter kombinerat med guidade visningar och fika. Publiken begränsas till ett 30-tal. Först ut är barockvilolinisten Elin Gabrielsson som framför tre "Assaggi", verk för soloviolin, av Johan Helmich Roman (1694–1758), även kallad “den svenska musikens fader”.
– Han var en fantastisk kompositör och en väldigt bildad man som gick i Tyska skolan. Där började han fem på morgonen och studerade komposition, säger Elin Gabrielsson.
Under våren har hon studerat Romans verk, efter att alla konserter ställts in på grund av pandemin. Hon tog kontakt med musikforskaren Eva Helenius-Öberg och läste på.
– En fråga som dök upp var varför han skrev en solokonsert när man kan skriva för flera instrument, säger Elin Gabrielsson.
Hon berättar att det kan finnas många förklaringar. Roman gjorde två stora resor i sitt liv. 1716 reste han till London där han spelade med Händel och under 1730-talet reste han genom Europa med sin fiol. Han träffade stora tonsättare som violinisten och kompositören Giuseppe Tartini.
– Han kan ha använt stycket som visitkort eller som didaktiskt material, säger Elin Gabrielsson.
Barock betyder “oregelbunden pärla”. Elin Gabrielsson har ägnat sitt professionella liv åt musikepoken som spänner över drygt 200 år och menar att den inte går att sammanfatta. Hon nämner ändå affektläran som signifikativ. Vissa musikaliska grepp ansågs hänga ihop med vissa känslor, till exempel associerades klagan med en liten fallande sekund.
Elin Gabrielsson spelar Assaggi 320 i g-moll för att illustrera. Och visst låter det dynamiskt, både drypande sentimentalt och spänstigt lätt.
– Styckena innehåller en hel värld av känslor och infall. Varje sats skulle ha en känslomässig affekt, men i den affekten kan det också hända saker, säger hon och spelar andra reprisen:
– Tematiken är samma men här händer något nytt, musiken visar en annan sida.
Till sist går vi upp på vindsvåningen för att titta på kapellet där Bielke utövade sin tro i husarrest. Han ägnade sig åt falskmynteri men var skyddad av Karl XI. Stormaktskungen menade att Bielkes insats som general under slaget vid Lund 1676 var avgörande för att de vann. Men när kungen dog dömdes Bielke för maktmissbruk. Straffet var först döden men ändrades till husarrest.
– Han miste sin ära men inte sitt slott för det ägde Eva Horn. Kvinnor hade generellt sett inte ägorätt men andra regler gällde för adelsdamer, säger Niclas Malmberg.