Afrosvenska historier i fokus

Spåren av slaveri och kolonialism i dagens Sverige står i centrum för ett panelsamtal som UNT arrangerar i samarbete med Forum för Afrikastudier. I panelen syns bland annat artisten Adam Tensta.

18 januari 2016 17:45

– Alla uttryck för afrofobi som finns i dag föddes i samband med slaveriet, då man använde sig av rasism för att sanktionera det man gjorde – lögner som har fortsatt att reproduceras i allt från läroböcker till vetenskap, säger Maria Ripenberg, UNT:s debattredaktör samt ledarskribent och en av moderatorerna för kvällens panelsamtal "Afrosvenska historier: spåren av slaveri och kolonialism".

Maureen Hoppers, tidigare vid Svenska institutet och i dag kommunikationsansvarig för Axfoundations projekt "Öppna dörren", är en av kvällens medverkande. Hon pekar på de enorma hål i historieskrivningen som finns än i dag.

– När jag läste min magisterutbildning i historia läste vi i princip ingenting om Afrikas historia innan kolonialismen, trots att där har funnits enorma kungadömen. Och det var ändå på högskolenivå, säger Maureen Hoppers och fortsätter:

– För att få till en förbättring handlar det om att se över den historieskrivning vi har i dag.

En annan namnkunnig medverkande är artisten Adam Tensta, på senare tid uppmärksammad för sitt avtåg från TV4:s morgonsoffa i protest mot kanalens tidigare morgongäst, bloggaren Louise Andersson Bodin som av många menades ha uttryckt sig rasistiskt på sin Youtube-kanal.

"Ibland tänker jag på hur mycket ni hade fått höra om fler personer med min hudton hade fått uttrycka sig i de sammanhang jag får. Ni hade fått höra historier om hur illa människor har blivit behandlade varje dag", skrev Adam Tensta då i en debattartikel i Aftonbladet.

För två år sedan kom en rapport om afrofobi från Mångkulturellt centrum, som visade på hur afrosvenskar i dag är den grupp som utsätts allra mest för hatbrott. Samtidigt kom även FN med en rapport, som kopplade samman Sveriges koloniala historia och tillhörande slavhandel med dagens afrofobi.

– Sverige har sopat den här epoken under mattan, trots att vi i verkligheten var pionjärer inom slavhandeln. Svenskt järn var dessutom en av grundbultarna inom slavhandeln – man köpte slavar med svenskt järn och slog dem sedan i kättingar tillverkade av samma järn, säger Maria Ripenberg, och fortsätter:

– Vi måste tala klarspråk om vår koloniala historia, likt länder som Storbritannien, och erkänna att detta faktiskt har hänt. Annars kommer vi aldrig att se någon förändring.

Fakta "Afrosvenska historier: spåren av slaveri och kolonialism"

Äger rum onsdag 20 januari kl 17.30-19.30 i universitetsaulan.

De medverkande är Faaid Ali-Nuur, Afrosvenskarnas Riksförbund; Maureen Hoppers, Axfoundation; Victoria Kawesa, lektor i genusvetenskap vid Södertörns högskola; Adam Tensta, artist; Göran Rydén, professor i ekonomisk historia samt Ryan Skinner, gästforskare vid institutionen för kulturantropologi och etnologi.

Moderator tillsammans med UNT:s Maria Ripenberg är Sten Hagberg, professor i kulturantropologi vid Uppsala universitet.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!