Wikström slog det "oslagbara"
Det är svårt att inse storheten i det så här timmen efter finalen, men för att ta det i klartext: Christoffer Wikströms tid på 200 fritt under SM i Halmstad är det snabbaste en svensk junior simmat sedan Anders Holmertz den 2 juli 1986. 1986! Minns ni det året över huvud taget?
Foto:
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Två år efter den gamle legendarens rekordlopp födde landslagsparet Eva Lundahl och Pelle Wikström sin förstfödde son. Det måste ha varit bra gener som mixades för sällan har en större simtalang som Christoffer Wikström skådats. Hans tidigare svaghet har varit den ojämna avslutningen, något som märktes under VM-debuten i Melbourne i vintras när han var i täten i sitt försöksheat efter halva loppet men tröttnade mot slutet, och särskilt i den sista vändningen där han tappade dyrbara hundradelar. Den senaste tiden har Wikström målmedvetet satsat på längre och tuffare sträckor på träningarna för att bli jämnare över hela loppet och i går var det minst sagt hela vägen in i kaklet.
Efter att ha samlat ett 50-tal ungdoms- och junior-SM-guld i en väska under sängen börjar Christoffer nu göra detsamma på seniornivå - och det på 200 fritt, den ultimata distansen när det gäller simning.
Alla vi som såg duellen då Ian Thorpe slog Pieter van den Hoogenband och Michael Phelps på 200 fritt under OS för tre år sedan vet vad jag pratar om. Det loppet var det i särklass största ögonblicket under Aten-OS och sedan dess har den distansen alltid legat mig varmt om hjärtat.
Nu drömmer jag om Christoffer Wikström i startblocken på samma distans, i samma tävling och med samma utgång. Det lär inte bli OS-final redan till Peking 2008 men varför inte i London 2012?
Att radera den gamle OS-simmaren Holmertz 21 år gamla och "oslagbara" juniorrekord är en bra början.