Tv är bäst på tv
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Jag har suttit med på ett antal tv-inspelningar och det har nästan alltid slutat med att jag har känt mig som en nyttig idiot. En sönderstressad studioman med ett överdimensionerat headset brukar leka hejaklacksledare. Sedan klappar publiken lydigt som en skock lättledda får.
Ibland finns det inte ens något att applådera åt. Tv-producenter brukar nämligen vilja ha så kallade inklippsbilder, sekvenser där publiken klappar och ser glada ut. Dessa kan de sedan fuska in i efterhand, när helst de anser att det tarvas en bifallsyttring.
Nej, tv är bäst på tv. Det är skönt att slippa se allt trassel och mygel bakom kulisserna, och det är också skönt att slippa se sig själv på tv.
När jag tittade på SVT:s nya humorsatsning Stå upp i onsdags tackade jag min lyckliga stjärna för att jag satt framför tv-apparaten och inte i studion. Ur publiksynpunkt verkar ju programmet vara rena mardrömmen.
I stället för att dra egenpåhittade skrönor ägnar sig nämligen komikern Thomas Järvheden åt att redogöra för pinsamma erfarenheter som enskilda personer i publiken har varit med om.
I onsdags fick därför en medelålders dam med blossande kinder och flackande blick höra Thomas Järvheden kalla henne för en apa, allt medan publiken skrattade och applåderade.
En annan kvinna fick motvilligt lyssna på den sanna historien om när hon under en rejäl bakfylla lyckades spy ner en dansk hyrbil, samtidigt som hon körde.
Jag skulle hellre acceptera Anders Lundins mikrofon under min haka på Skansen än att frivilligt utsätta mig för Järvhedens giftigheter. Men sett på ett betryggande avstånd var ändå Stå upp lite skojigt, det medges.
TV fredag kväll
Kungens tal vid Unescos generalkonferens. SVT 2, kl 15.00
Idol 2007. TV 4, kl 20.00
Musikbyrån. SVT 2, 21.30