Spöken på Ullevi öppnar för Djurgården
Allt - precis allt - talar för IFK Göteborg i eftermiddag. Men just det faktum att allt verkar tillrättalagt för att klubben skall säkra sitt 18:e SM-guld hemma på Ullevi mot Trelleborg, kan faktiskt bli en belastning.
Peter Johansson - sportchef
Foto:
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
De av er som såg AIK-IFK Göteborg i måndags, förstår vad jag menar. IFK Göteborgs spelare var så märkta av stundens allvar, att de inte ens kom i närheten av vad de kan prestera och det var med guds försyn de reste hem till västkusten med tre poäng. Eller som en kollega sade; "Det skulle mycket väl kunnat varit en läggmatch, det gick i så fall inte att genom-skåda. Så uselt spelade IFK".
Och om anspänningen var så pass hög i en bortamatch mot AIK, hur skall det då bli hemma mot Trelleborg inför ett fullsatt Ullevi? Jag tror att IFK Göteborgs absolut värste motståndare i eftermiddag heter just IFK Göteborg.
Djurgården däremot är i den situationen, att det bara är full offensiv som gäller från start och skulle de dessutom få ett
tidigt ledningsmål mot Brommapojkarna, kan det mycket väl rinna i väg. Det är lika bra att säga det redan nu för jag vet hur det kommer att låta om Djurgården krossar BP med, låt oss säga, 6-0.
Under senare år har förhandsspekulationerna inför slutomgångarna mest handlat om vilka lag som kan tänkas lägga sig och varför. Att en del av fansen tycks mena att det är okey - eller till och med kräver - att sitt lag spelar en läggmatch i syfte att sabotera för något specifikt lag är sorgligt nog. Men när till och med spelare som AIK-målvakten Daniel Örlund, med några omgångar kvar att spela, öppet går ut och påstår att han inte vill att Djurgården skall vinna SM-guld, blir man nästan mörkrädd. Det var inte det mest intelligenta uttalandet jag läst, om vi säger så.
Som jag ser det är det här ett av två stora problem just nu för svensk klubbfotboll. Det kan aldrig någonsin vara okey att
lägga sig i något sammanhang och den attityden måste förbund och klubbar kommunicera ut till såväl spelare som fans. Det finns ingen seriös människa som vill ha de här spekulationerna varje höst.
Det andra problemet är att Sverige i dag bara har Island och Finland bakom sig av de nordiska länderna när det handlar om klubbfotboll. Här borde Sverige ligga i front. Vi får leva med och acceptera att de allra bästa spelarna försvinner till Italien, England, Spanien, Holland etc, men varför skall vi acceptera att kategorin näst bästa spelar i Danmark och Norge?
Elfsborgs kvalspel mot Valencia till Champions league var en tydlig indikation om att svensk klubbfotboll ytterligare
tappat mark mot de bästa europeiska klubbarna och jag kan inte se vilket av Djurgården och Göteborg som skall kunna ta sig vidare i kvalet nästa höst. För skall man vara ärlig, har årets allsvenska mest liknat ett chickenrace från start till mål.