Söderlund: Kvällen då draget kom tillbaka
KRÖNIKA. Det fanns en tid då publiken kom till Fyrishov för att se spelare som David Blomberg och Johan Andersson, Max Holst och Johannes Gustafsson - och några till - i en vanlig seriematch mot ett högst mediokert motståndarlag. Vilken dag och tid i veckan som helst.
Henrik Söderlund - reporter
Foto:
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Publiken kommer nu också, men den vallfärdar inte i lika täta led längre.
Men på torsdagen var publiken tillbaka på allvar - tacka en landslagskapten i fotboll för det.
Och hemmalaget tackade och tog emot för stämningen.
När Storvreta spelade borta mot Helsingborg i höstas satt jag på pressläktaren i Idrottens Hus. Sju stolar till höger om mig, på den vanliga läktaren satt Henrik Larsson.
Jag minns att jag skrev en kort undran om något i stil med: Vad gör "Henke" en vanlig måndag kväll i Helsingborg? Jo, går och tittar på Storvreta.
Jag kunde för mitt liv då inte tro på att han bara en tid senare skulle damma av innebandyklubban.
Nu tittade inte "Henke" bara på från läktaren, han valde att syna Storvreta på nära håll.
Larsson kom till Fyrishov, han sågs, fick en billig assist i inledningen av matchen och var väl sådär på att spela innebandy på superliganivå om ni frågar mig. Ändå hade jag inga stora krav på honom, detta trots att andra medier dragit upp hans innebandyprestationer till stundtals löjligt höga nivåer.
Larssons roll i detta Helsingborg handlar mångt och mycket att stå parkerad framför motståndarmålet, göra sig spelbar för eventuella inspel, samt att hugga på returer.
Antalet bollkontakter var ganska lätträknade i matchen mot Storvreta trots att han fick rikligt med speltid (till skillnad mot många andra matcher). Men det är inte i klubban Larssons styrkor sitter på innebandyplanen utan mer i hans speluppfattning, styrka och snabbhet.
Samtidigt är det också värt att nämnas att han fick in en fin dribbling på självaste landslagsbacken Mattias Samuelsson.
Samuelsson kunde bjuda på det, han svarade med ett leende.
Precis som många andra klubbar som fått Helsingborg och "Henke" på besök var inte Storvreta dummare än att de såg till dra nytta av fotbollsstjärnans besök. Matcharrangemanget var säsongens bästa och hur konstigt det än kan låta kan detta var vändningen för Storvretas nedåtgående publiktrend.
Skulle jag ha varit förstagångsbesökare hade jag garanterat återvänt nästa gång Storvreta spelar hemmamatch även om inte Henrik Larsson är på besök.
Mika Kohonen & co duger gott.