Rutegård: Svårtippat slutspel
Att tippa utgången av basketslutspelet som väntar runt hörnet är en komplicerad historia. Jag skulle säga att årets slutspel är det mest svårtippade på länge.
Foto:
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Sista februari är dagen D för övergångar och det är kanske bra för många europeiska ligor, men att det i den svenska basketligan är möjligt att värva spelare med tre grundserieomgångar kvar - som ovanligt många klubbar gjort i år - rimmar illa.
Det räcker med att de flesta ligalag spelar de två första månaderna av säsongen utan flera av sina importer på grund av artistskatten och sedan värvar hit och dit under säsongen. Att lag har möjlighet att "tokvärva" för att toppa sina lag inför ett slutspel urvattnar grundserien.
Det är förstås inte alltid bara positivt när nya spelare kommer sent in i ett lag, och det är så klart fair så länge reglerna är lika för alla. Men det finns skräckexempel på hur den sena deadlinen för övergångar bekräftar det faktum att serielunk är en sak och att slutspel är något helt annat.
I år hittar jag ett sådant exempel hos dambasketen.
Stockholmspolisen som tillsammans med Sallén och Eos ska göra upp om två platser till damligakvalet fick i helgen viktig förstärkning i Jämtlands poängdrottning Camilla Fagerberg (som det förövrigt ryktat om att Sallén också var intresserade av).
Anledningen till att Jämtland över huvud taget är villiga att släppa sin viktigaste spelare är att de med ett par omgångar kvar att spela i damligan befinner sig i ingenmansland, och därför inte förlorar något på att "låna ut" sin stjärna till sin moderklubb, i det här fallet Stockholmspolisen.
En sådan här övergång vore en omöjlighet i vilken annan sport som helst och att det ens är möjligt i basket känns helt enkelt fel. Det bästa vore att ha den sista januari som sista datum för övergångar, precis som bland annat hockeyn och innebandyn. Annars kan basketens grundserie bli en ännu längre transportsträcka än vad det redan är.